Nationella institutet för psykisk hälsa (NIMH) definierar depression som en allvarlig medicinsk sjukdom som kan yttra sig som lindrigare perioder av nedstämdhet eller som djupare och mer genomgripande perioder av ledsamhet, präglade av låg motivation och en känsla av hopplöshet. Enligt NIMH finns det ingen enskild specifik orsak till depression, men det finns flera olika behandlingsformer – psykoterapeutiska, medicinska och holistiska.
Depression förekommer i många olika kliniska former, bland annat dystymi (lindrig, långvarig depression), svår klinisk depression, årstidsbunden depression, psykotisk depression och förlossningsdepression. Symtomen varierar beroende på tillståndets svårighetsgrad och hur snabbt det utvecklas. Dystymi är vanligtvis lindrigare, medan svår depression kännetecknas av kraftiga störningar i humör, sömn och matvanor. En person med svår depression kan få svårt att fungera i vardagen och sakna förmåga eller vilja att utföra normala aktiviteter och arbetsuppgifter.
Depression kan diagnostiseras av en legitimerad psykiater, psykolog eller annan kvalificerad vårdpersonal. Diagnosen grundas på förekomst av nedstämdhet, ihållande ledsamhet, bristande motivation, hopplöshet, rastlöshet, oro och ångest samt i vissa fall tankar på att skada sig själv. NIMH erbjuder resurser för självbedömning av depression samt detaljerade översikter över de bedömningsverktyg som används inom psykiatrin.
NIMH anger att depressionssjukdomar beror på kemiska obalanser i de hjärnområden som reglerar humöret. Dessa signalsubstanser påverkas ofta av reproduktionshormoner, stresshormoner, vitaminer och näringsfaktorer. Humörförändringar och depressiva episoder kan utlösas av perioder av kraftig stress, exempelvis ett dödsfall i familjen eller en skilsmässa. Förlossningsdepression kan uppstå när stora hormonella förändringar sker hos en kvinna efter en förlossning, medan årstidsbunden depression ofta sammanhänger med minskat dagsljus, vilket påverkar kroppens nivå av vitamin D.
Ofta samverkar flera faktorer samtidigt – genetisk sårbarhet, livshändelser och biologiska förutsättningar. Det innebär att två personer kan reagera olika på samma belastning, och att risken för depression ökar när både yttre stressorer och inre känslighet finns samtidigt.
Mayo Clinic beskriver flera olika behandlingsmetoder mot depression, bland annat egenvård, psykoterapi, läkemedel och i vissa fall sluten vård. Många yrkesverksamma inom psykisk hälsa anser att en kombinerad behandlingsstrategi ger bäst resultat. Motion, god näring, samtalsterapi och avstående från droger och alkohol används ofta som första steg, innan mer omfattande insatser som medicinering eller vård på sjukhus övervägs.
De flesta experter är ense om att läkemedelsbehandling bör kombineras med individuell eller grupppsykoterapi. Behandlingens längd varierar beroende på orsak och svårighetsgrad hos den depressiva episoden eller det underliggande tillståndet.
Sammanfattningsvis är depression ett komplext tillstånd utan enskild orsak, men med flera effektiva behandlingsvägar. Att söka hjälp tidigt hos kvalificerad vårdpersonal ökar chanserna till återhämtning och en bättre livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online