Klinisk depression, även kallad svår depression eller unipolär depression, är en allvarlig psykisk störning som enligt Världshälsoorganisationen (WHO) drabbar 121 miljoner människor världen över under ett givet år. Personer som lider av klinisk depression upplever en kraftigt förändrad sinnesstämning som påverkar alla aspekter av deras liv.
Klinisk depression är en psykisk störning som drabbar både män och kvinnor, barn, ungdomar och äldre. Individer som lider av depression upplever lidande och funktionsnedsättning som inte ingår i en persons normala livserfarenhet.
Människor med klinisk depression tappar intresset för sina dagliga aktiviteter, hobbyer och relationer, vilket kan leda till att de drar sig undan från sitt vanliga liv. Deprimerade personer känner sig ofta hopplösa och värdelösa, och kan brottas med obefogade skuldkänslor och självkritik. Det kan vara svårt för den deprimerade individen att tänka eller koncentrera sig, och hen plågas ofta av tankar på döden, vilket i värsta fall kan leda till suicidtankar eller suicidförsök.
Vid diagnostisering av klinisk depression genomförs en klinisk bedömning av en läkare, kurator, psykiater, psykolog eller annan behörig vårdpersonal, som letar efter tecken på klinisk depression hos individen. Patienten genomgår även en fysisk undersökning där vårdpersonalen avgör om andra hälsoproblem, exempelvis sköldkörtelrubbningar, kan ligga bakom det deprimerade tillståndet.
De första tecknen som vårdpersonalen letar efter är om individen har haft en nedsatt sinnesstämning i minst två veckor och tappat intresset för sitt vanliga dagliga liv. De letar också efter tre eller fler av följande symtom:
Ingen absolut, allmänt accepterad orsak till depression har identifierats, men det finns flera teorier, varav två är de mest spridda: den biopsychosociala modellen och sårbarhet–stress-modellen.
Den biopsychosociala modellen menar att orsakerna till klinisk depression bygger på biologiska, psykologiska och sociala faktorer, medan sårbarhet–stress-modellen hävdar att personer med klinisk depression har en redan befintlig sårbarhet, antingen genetisk eller kognitiv, som utlöses av en stressande händelse i livet. I allmänhet anger experter dock att psykologiska, biologiska och miljömässiga faktorer alla kan vara möjliga orsaker till klinisk depression, och att hjärnkemi och gener tycks spela en roll.
Enligt National Institutes of Health finns det tre huvudtyper av depression: svår depression (major depression), dystymi och bipolär sjukdom (även kallad manodepressiv sjukdom).
Svår depression kännetecknas av de symtom som beskrivits ovan, särskilt att individen tappar intresse eller glädje i aktiviteter som hen normalt tycker om. En person med svår depression kan uppleva ett kliniskt depressivt episod en enda gång i livet eller vid flera tillfällen.
Dystymi är mindre allvarligt än svår depression men kännetecknas av att individen befinner sig i ett kroniskt nedstämt mentalt tillstånd. Personer med dystymi kan också drabbas av ett eller flera svåra depressiva episoder under livet.
Personer med bipolär sjukdom upplever cykliska perioder av extrema toppar och extrema dalar. När individen befinner sig i ett depressivt tillstånd uppvisar hen symtom på svår depression; när individen är i ett maniskt tillstånd har hen stora mängder energi och uppvisar ofta bristande omdöme och otydligt tänkande, vilket kan leda till dåliga beslut inom såväl yrkeslivet som privatlivet.
Eftersom det finns olika typer av klinisk depression, och eftersom den påverkar individer olika, finns det ingen universell behandling som passar alla. Den vanligaste behandlingen för vuxna är antidepressiva läkemedel i kombination med samtalsterapi. Motion uppmuntras ofta som ett komplement. I sällsynta fall, vid mycket svåra tillstånd, kan elektrokonvulsiv terapi (ECT) användas.
Ungdomar och barn behandlas främst med samtalsterapi och uppmuntras också att motionera regelbundet. Vissa individer under 24 års ålder svarar inte bra på antidepressiva läkemedel – i dessa fall rekommenderar vårdpersonalen istället motion samt rådgivning eller terapi. Vid misstanke om depression är det alltid viktigt att söka professionell hjälp, eftersom rätt diagnos och behandling kan göra stor skillnad för återhämtningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online