Depressivt grubblande är en relativt ny teori inom psykologin som beskriver ett cykliskt, depressivt tillstånd av ständigt grubblande – att mala på samma tankar om och om igen. Ordet "ruminera" härstammar från det latinska ordet för "att tugga idissla", alltså att omsorgsfullt tugga om maten. På motsvarande sätt innebär ruminering att man maler på olika tankar i en negativ spiral, vilket leder till ett depressivt tillstånd så snart grubblandet sätter igång.
Även om depressivt grubblande kan drabba både män och kvinnor, drabbas kvinnor oftare än män. Enligt en artikel i tidskriften Canadian Psychology löper kvinnor dubbelt så stor risk som män att insjukna i en svår depressiv episod. Varför kvinnor är mer benägna att lida av depressivt grubblande är dock fortfarande okänt.
Enligt Susan Nolen-Hoeksema (1987, 1991) kan kvinnor vara delvis predisponerade för depressivt grubblande på grund av tidig socialisering och exponering för samhällets orättvisor. Hon spekulerar vidare i att samhället lär flickor att ständigt ifrågasätta sig själva och grubbla, särskilt i stressiga situationer, medan pojkar istället lär sig att distrahera sig från lidande – vilket ger dem en lägre risk att fastna i grubblande.
Eftersom grubblande bygger på cykliska negativa tankar börjar det med tiden påverka personens förmåga att lösa problem, vilket fördjupar den depressiva dalen. När problemlösningsförmågan försämras tappar individen alltmer förtroende för sina egna lösningar och för sig själv, vilket i sin tur förstärker depressionen kopplad till grubblandet.
Personer som drabbas av depressivt grubblande har vanligtvis upplevt ett trauma tidigare i livet. De uppvisar ofta neurotiska eller perfektionistiska personlighetsdrag, hoppas kunna vinna någon form av insikt genom grubblandet och tror att okontrollerbara och kroniska stressfaktorer ligger bakom händelserna. De flesta som grubblar har förlorat närstående i dödlig sjukdom eller överlevt extremt stressiga händelser.
För en individ som är benägen att grubbla kan nya tankeprocesser göra det möjligt att möta händelser med en mer positiv inställning. Att släppa ohälsosamma mål och ideal hjälper också. Den mest framgångsrika behandlingen för depressivt grubblande är kognitiv terapi. Genom att söka professionell hjälp kan patienter träna om sina tankemönster och bygga upp hälsosamma, positiva tankar. Enligt Mood Disorders Centre vid School of Psychology, University of Exeter, visade patienter som behandlades under en tre månaders period markant förbättring med kognitiv terapi.
Enligt en studie av Emily A.P. Haigh och David M. Fresco vid Kent State University, samt Devita Singh och R. Michael Bagby vid Center for Addiction and Mental Health, visar antidepressiva läkemedel liten effekt när det gäller att förutsäga och bryta cykeln av grubblande. Forskarna drog slutsatsen att mer forskning behövs för att fullt ut förstå de mekanismer som driver depressivt grubblande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online