Post-breakup-syndrom är inget officiellt "syndrom" i psykiatrisk mening. Du hittar det inte i DSM-IV, standardmanualen för psykiatrisk diagnos. Trots det är de intensiva känslor som många går igenom efter en separation fullt verkliga, och de kan påverka ditt liv på djupet.
Om du nyligen har gjort slut med någon är det viktigt att våga känna efter vad du egentligen känner – men samtidigt behålla ett visst perspektiv. Ta dina känslor på allvar, men ta dig själv inte för seriöst.
Depression och ångerkänslor är de tydligaste kännetecknen på post-breakup-syndrom. Den drabbade känner sig ofta ensam, humörsvängande och allmänt olycklig. Depressionen kombineras vanligtvis med tvångstankar: varje låt på radion kan påminna dig om din ex-partner, och du kanske upptäcker att du gång på gång går igenom relationen i ditt huvud och försöker lista ut vad som gick fel – trots att det redan är över.
Människor hanterar stressen efter ett uppbrott på olika sätt. Vissa drar sig helt tillbaka under en period, medan andra söker sig till andras sällskap för att slippa vara ensamma. Vissa tar en paus från dejtandet helt och hållet, medan andra kastar sig ut i nya äventyr direkt.
När det gäller skulden skiljer sig också reaktionerna åt: vissa skyller på partnern, andra på sig själva, och ytterligare några ser i backspegeln separationen som oundviklig. Depressionen och behovet av att grubbla över upplevelsen är däremot nästan universella – det är sättet vi hanterar känslorna som varierar.
En populär teori som ofta används för att beskriva post-breakup-syndrom – liksom andra traumatiska händelser – är att man behöver gå igenom fem sorgefaser innan man kommer vidare: förnekelse, ilska, förhandling, depression och acceptans. Faserna kan inträffa i olika ordning för olika personer.
I förnekelsetiden försöker personen stänga ute upplevelsen, låtsas att det inte var någon stor sak eller till och med förneka att det någonsin hände. Ilskan kan visa sig som att man skyller på den andra, skriver elaka meddelanden eller rasar mot sig själv över att relationen tog slut. Förhandlingsfasen kan handla om konkreta försök att vinna tillbaka sin ex, men den kan också vara mer abstrakt – till exempel tanken att "om jag bara förändrar mig kommer hen att vilja ha mig igen". Depressionen kan yttra sig som en känsla av domhet, eller som ett mycket aktivt och levande elände. Slutligen, i acceptansfasen, lär sig den drabbade att acceptera uppbrottet och gå vidare med sitt liv.
När du går igenom en traumatisk händelse är det viktigt att hålla saker och ting i perspektiv. Det kan kännas som att du lider mer än någon annan någonsin gjort, att du aldrig mer kommer kunna älska och att livet är meningslöst utan din ex-partner – men det är just det: känslor, inte fakta.
I verkligheten går du igenom något som nästan alla människor upplever någon gång i livet. Du kommer att komma över det, älska igen och leva resten av ditt liv.
När det gäller psykisk ohälsa – från lättare depression till psykos – är den viktigaste faktorn hur mycket tillståndet påverkar din vardag. Om du märker att du fastnat i en djup depression där du inte orkar gå upp ur sängen, ägnar dig åt självdestruktiva beteenden, följer efter din ex-partner eller funderar allvarligt på att ta ditt liv, då har det gått för långt och du behöver hjälp.
Sök då en akutmottagning så snart som möjligt och begär en psykiatrisk bedömning. I Sverige kan du även kontakta Självmordslinjen hos Mind på telefonnummer 90101, eller chatta anonymt på mind.se – där finns personal som lyssnar dygnet runt. Att ta första steget är aldrig fel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online