Depression på jobbet – symtom, missuppfattningar och vägen till hjälp

Med nedskärningar, omfattande uppsägningar och hård global konkurrens framstår dagens arbetsplats som mer krävande än någonsin. Depression i arbetslivet har också aldrig varit vanligare – särskilt när svåra eller dysfunktionella chefer och kollegor kommer in i bilden. Men det finns goda nyheter, hur avlägsna de än kan tyckas: med rätt stöd går det faktiskt att hantera arbetsrelaterad depression.

Ett omfattande problem

Arbetsrelaterad eller inte – bördan av depression är betydande. Enligt National Institute of Mental Health (NIMH) drabbas cirka 19 miljoner amerikaner, vilket motsvarar ungefär 9,5 procent av befolkningen. En studie från RAND Corporation visade dessutom att patienter med depression tillbringar fler dagar i sängen än personer med artros, ryggbesvär eller diabetes.

Vanliga tecken och symtom

Svårigheter med koncentration, minne och beslutsfattande är vanliga drag hos depression i arbetslivet. Andra symtom – som nedsatt produktivitet samt rubbningar i mat- och sömnvanor – kan vara mer diskreta och därmed svårare att upptäcka direkt. En professionell diagnos rekommenderas om någon uppvisar fem eller flera symtom under mer än två veckors tid.

Vanliga missuppfattningar

Att säga till en kollega att "skärpa sig" eller "rycka upp sig" är inget som terapeuter rekommenderar. Klinisk depression är varken en karaktärsbrist eller ett tecken på personlig svaghet. Det handlar om ett allvarligt funktionshinder i hjärnan som kan försämra en anställds förmåga att arbeta produktivt.

Stöd via arbetsgivaren

Många företag erbjuder medarbetarsupportprogram (Employee Assistance Programs) som kan hjälpa en deprimerad anställd att på ett diskret sätt bryta det "allt-eller-inget"-tänkande som ofta präglar tillståndet. Ett överbelastat sinne riskerar dessutom att utveckla inlärd hjälplöshet, där förväntningar på misslyckande blir en självuppfyllande profetia.

Anonym hjälp för den som tvekar

För personer som inte vill vända sig till ett medarbetarsupportprogram kan avgiftsfria krislinjer – exempelvis den som drivs av National Alliance on Mental Illness (NAMI) – erbjuda en trygg och anonym kontaktyta. Professionell rådgivning rekommenderas dock alltid som ett värdefullt komplement.

Goda nyheter

Det mest positiva budskapet är att rådgivningsprogram i fler än 80 procent av fallen ger betydande långsiktiga fördelar för dem som tar del av dem – detta trots att få arbetsgivare idag erbjuder dem, enligt National Institute of Mental Health.