Depression drabbar miljontals människor världen över, och många av dem vet inte att de har ett behandlingsbart tillstånd eller vem de ska vända sig till. Personer som lider av depression känner sig ledsna eller nedstämda, och många känner sig ensamma eller skäms över sin situation. Medan depression ofta får svåra konsekvenser för en persons sociala liv, karriär och nära relationer, orsakar den även fysiska besvär i form av huvudvärk, magont, ryggsmärtor, trötthet och muskelvärk.
Vilken behandling som passar bäst beror ofta på vilken typ av depression man lider av. Här går vi igenom de vanligaste formerna.
Personer med klinisk depression (även kallad unipolär depression) drabbas av återkommande depressiva episoder. Under en episod känner sig den drabbade ledsen och nedstämd under större delen av dagen, i minst två veckors tid. Typiska tecken är kraftiga förändringar i aptit och sömnmönster, slöhet eller rastlöshet, tappat intresse för sociala aktiviteter, koncentrationssvårigheter samt i vissa fall självmordstankar. Professionell hjälp är viktig, eftersom detta tillstånd sällan går över av sig självt.
Dystymi är en långvarig men oftast lindrigare form av depression. De depressiva episoderna varar kortare än två månader åt gången, men återkommer under minst två års tid. Symtomen är generellt mindre svåra än vid klinisk depression och omfattar bland annat en lätt påverkan på aptit och sömn, trötthet, bristande självförtroende, koncentrationsproblem och en allmän känsla av hopplöshet. Självmordstankar är ovanliga vid dystymi, men tillståndet kan ändå påverka livskvaliteten avsevärt och bör inte ignoreras.
Personer som lider av manisk depression, idag oftast kallad bipolär sjukdom, växlar mellan perioder av extrem glädje och hög energi samt perioder av djup depression. I vissa fall upplever den drabbade enbart mani utan tydliga depressiva faser. Andra vanliga symtom är förändrade sömnmönster, ökad pratsamhet, ett intensivt tankeflöde, koncentrationssvårigheter, överdriven aktivitet samt riskfyllt eller ogenomtänkt beteende, exempelvis impulsiva ekonomiska beslut.
När en klinisk depression uppstår efter en förlossning kallas det förlossningsdepression eller postpartumdepression. Tillståndet börjar vanligtvis inom en månad efter förlossningen och kan pågå i flera månader. Det är ett allvarligt tillstånd som skiljer sig från den vanliga "babyblues" och som kräver professionellt stöd för både modern och familjens skull.
Säsongsberoende depression, på engelska Seasonal Affective Disorder (SAD), kännetecknas av depressiva episoder som återkommer cykliskt beroende på årstiden. Många drabbade mår sämre under höst- och vintermånaderna, när dagsljuset är knapphändigt. Ljusterapi och ökad exponering för dagsljus används ofta som behandling.
Psykotisk depression föreligger när en klinisk depression åtföljs av hallucinationer eller vanföreställningar. Den drabbade kan exempelvis höra röster eller ha starka övertygelser som saknar verklighetsförankring. Detta är en allvarlig form av depression som kräver akut psykiatrisk vård.
Kataton depression klassificeras när depressiva episoder åtföljs av överdrivna och syfteslösa rörelser, oförmåga eller ovilja att tala, repetitiva rörelser eller upprepade ljud och fraser. Tillståndet kan göra den drabbade helt passiv och behöver ofta behandlas på sjukhus.
Oavsett vilken typ av depression du misstänker är det viktigt att komma ihåg att depression är ett behandlingsbart tillstånd. Kontakta din vårdcentral eller en psykolog om du känner dig nedstämd under en längre period. Med rätt diagnos och behandling, exempelvis samtalsterapi eller medicinering, kan de flesta uppnå en betydligt bättre livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online