Klimakteriet är utan tvekan en tid av förändring, även om övergången ofta sker gradvis. För vissa kvinnor är det en välkommen övergång till ett liv utan PMS och menstruationscykler. För andra kan perioden kännas sorglig, särskilt om klimakteriet inträffar i förtid och man hade hoppats kunna få barn. Även kvinnor som har fått barn och är trötta på den månatliga cykeln och dess besvär kan uppleva en känsla av att åldras och ha passerat livets bästa år.
Mycket händer i en kvinnas kropp under perimenopausen och själva klimakteriet. Ibland blir påfrestningen för stor, både fysiskt och känslomässigt, och kvinnan riskerar att drabbas av depression.
Mellan 8 och 15 procent av alla kvinnor drabbas av någon form av depression under klimakteriet, enligt epigee.org. Det är mest sannolikt att depressionen slår till i ett tidigt skede av övergången, som kallas perimenopaus. Det finns flera teorier om varför depression drabbar kvinnor i klimakteriet. En vanlig förklaring är stressen som uppstår när man samtidigt ska ta hand om både barn och åldrande föräldrar – den så kallade smörgåsgenerationens dubbla ansvar. Många kvinnor har dessutom dessutom ett krävande arbetsliv att hantera. Lägg därtill värmevallningar, nattliga svettningar och irritabilitet, så finns alla ingredienser för en depression på plats.
Depression i klimakteriet kan också bero på svängande hormonnivåer i kroppen, när östrogennivåerna sjunker och nivåerna av testosteron (androgener) ökar. Eftersom ägglossningen upphör produceras inte längre progesteron, ibland kallat lugnande-hormonet. Alla dessa hormoner, framför allt östrogen, är nära kopplade till hjärnan. När östrogennivåerna sjunker kan vissa kvinnor därför uppleva humörsvängningar, depression, ledsamhet och hopplöshet.
Enligt project-aware.com kan klimakteriet åtföljas av en rad symtom, bland annat gråtattackar, sömnsvårigheter, nattliga svettningar, värmevallningar, köldvallningar, en kladdig och fuktig känsla i kroppen, oregelbunden hjärtrytm, oregelbundna menstruationer som kan bli kraftigare än normalt, torra slemhinnor i slidan, minskad libido, minnesluckor, ångest och oro, ömmande bröst, värkande leder, ömma muskler samt inkontinens – och detta är bara några av symtomen.
Till detta kommer symtom som uppblåsthet, magbesvär och buksmärtor, illamående, gaser, matsmältningsproblem, förvärrade befintliga fysiska åkommor, viktökning, håravfall, ökad behåring i ansikte och på kroppen, tunnare hår, förändrad kroppslukt, domningar och stickningar i extremiteterna, blödande tandkött, yrsel och balansproblem, brännande känsla i gommen, dålig andedräkt, benskörhet (osteoporos), tinnitus (öronsus), spruckna och mjuka naglar samt en känsla av elektriska stötar i huvudet och under huden.
Cleveland Clinic rekommenderar att depression i samband med klimakteriet behandlas med psykoterapi och/eller läkemedelsbehandling med antidepressiva mediciner. Känner du dig ihållande nedstämd, ledsen eller hopplös under denna period av livet, tveka inte att kontakta din vårdcentral eller läkare. Med rätt stöd och behandling går det utmärkt att må bättre och uppleva klimakteriet som en naturlig och hanterbar fas i livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online