
Depression är en av de vanligaste sinnesstörningarna och klassificeras som en kronisk psykisk sjukdom. Till skillnad från en tillfällig nedstämdhet återkommer den ofta i perioder, även hos personer som behandlas med antidepressiva läkemedel. Typiska symtom är känslor av hopplöshet, bristande energi samt ett förlorat intresse för livet och aktiviteter som tidigare upplevdes som meningsfulla.
Det finns sällan en ensam orsak bakom depression. Istället samverkar flera biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Här går vi igenom de mest centrala orsakerna.
Forskning visar att depression kan gå i vissa familjer. Har du en släkting i blodsled som lider av sjukdomen, ökar risken att du själv utvecklar depression. Den ärftliga faktorn betyder dock inte att depression är oundviklig – den innebär endast en ökad sårbarhet.
Signalsubstanser, såsom serotonin och dopamin, är kemiska ämnen i hjärnan som reglerar humör, sömn och energinivå. När balansen mellan dessa ämnen rubbas kan det leda till depressiva symtom. Forskarna vet ännu inte exakt hur signalsubstanserna påverkar humöret, men behandling med antidepressiva läkemedel lindrar ofta besvären genom att påverka dessa system.
Enligt Mayo Clinic kan depression orsaka fysiska förändringar i hjärnan. Dessa förändringar syns i avancerade bilddiagnostiska undersökningar som magnetresonanstomografi (MRI) och datortomografi (CT), men forskarna vet fortfarande inte exakt hur depression ger upphov till dem.
Hormoner som östrogen och testosteron kan spela roll vid depression. Kvinnor drabbas oftare än män, vilket delvis kan förklaras av de hormonella svängningar som sker under menstruation, graviditet och klimakteriet. Även störningar i sköldkörtelns funktion kan bidra till depressiva symtom.
Stressande eller traumatiska händelser kan utlösa depression hos sårbara personer. Exempel på sådana händelser är:
Kronisk depression behöver inte vara något man måste leva med. Med rätt kombination av läkemedelsbehandling, samtalsterapi och livsstilsförändringar kan många uppnå betydande förbättring. Kontakta vården om du känner dig nedstämd, hopplös eller energilös under längre perioder – hjälp finns att få.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online