1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så identifierar du dysmorfofobi (kroppsdysmorfisk störning)

Vad är dysmorfofobi?

Dysmorfofobi, även känt som kroppsdysmorfisk störning (Body Dysmorphic Disorder, BDD), är en psykisk störning som kännetecknas av en besatthet av en föreställd defekt i utseendet eller överdrivna bekymmer över små fysiska brister.

Det är helt naturligt att vara missnöjd med sitt utseende, särskilt när man upptäcker vissa fysiska avvikelser. Vanligtvis accepteras sådana bekymmer och leder sällan till något större lidande. Om du däremot lider av dysmorfofobi blir frågor om ditt utseende ett verkligt allvarligt problem. Även om du är välsignad med gott utseende kan du ändå vara alltför orolig för dina fysiska drag. Dina reaktioner på dessa bekymmer blir negativt extrema, vilket kan leda till svåra tvångstankar, depression och ångest – vilket i sin tur kan försämra din sociala, akademiska och professionella funktionsförmåga.

Så identifierar du dysmorfofobi

1. Fundera över hur ofta du kontrollerar ditt utseende

Om du lider av BDD är du ständigt orolig för ditt utseende och tittar oupphörligen på dig själv i spegeln eller i alla reflekterande ytor du kan hitta. Du gör detta eftersom du är helt upptagen av även de minsta bristerna i ditt utseende. Även om dessa brister knappt är synliga betraktar du dem fortfarande som stora problem. Du bär ständigt på föreställda tankar om att vara ful och oattraktiv, även om du inte är det.

2. Observera dina reaktioner på små fläckar eller märken på huden

När du har BDD försöker du alltid korrigera de drag du tycker är oattraktiva. Som ett resultat kan du hamna i repetitiva och onödiga beteenden bara för att lugna dig själv – till exempel att klä dig överdrivet för att täcka kroppen och huden, vårda ditt utseende ständigt, bära en hatt för att dölja håret eller ansiktet samt använda kraftig sminkning för att dölja befintliga hudfläckar.

3. Notera hur medveten du är om ditt övergripande utseende

Vid BDD slutar det inte vid konstant kontroll och döljande av utseendet. Dina reaktioner kan med tiden utvecklas till överdrivna tvångshandlingar. Du blir tvångsmässig för att tillfredsställa din besatthet av att rätta till dina fysiska brister. Om du exempelvis tycker att födelsemärken är motbjudande kan du inte låta bli att ofta mäta, röra vid och peta oändligt på huden i hopp om att få dem att försvinna. Du kan också använda onödiga kroppsrörelser för att hindra andra från att se dem. Ett annat exempel är om du tror att du är överviktig, trots att du inte är det – då tränar du överdrivet och svälter dig ibland själv bara för att bli tunnare.

4. Se hur ofta du undviker aktiviteter som påminner dig om dina fysiska brister

När din BDD förvärras kan det vara svårt för dig att övertyga dig själv om att bli fotograferad. Du kan också undvika speglar av rädsla för att se ditt föreställda vanställda ansikte och kropp. Trots detta fortsätter du ändå att söka efter alla typer av avvikelser över hela kroppen.

5. Notera hur ofta du isolerar dig från andra

Som ett resultat av en överdriven oro för sina fysiska brister kan en person med BDD dra sig tillbaka från sociala situationer där de upplevda defekterna möjligen kan upptäckas av andra. Du är alltid orolig och alltför självmedveten på offentliga platser, i tron att du är för obehaglig för att ses. Din osäkerhet är så stor att du ständigt behöver bekräftelse om ditt utseende och ofta jämför dig med andra. Som ett resultat av att vara så besvärad av dina defekter kan du börja få problem med att koncentrera dig på jobbet eller i skolan. Du kan också drabbas av svårigheter i dina mellanmänskliga relationer eller i äktenskapet.

6. Räkna antalet besök hos din hudläkare

Personer med BDD konsulterar upprepade gånger hudläkare eller plastikkirurger om ingrepp som kan hjälpa till att förbättra utseendet. Även om du redan har ett fint ansikte och en bra kropp är du fortfarande ihärdig med att genomgå kosmetiska operationer bara för att tillfredsställa önskan om att korrigera de drag du anser vara defekta. Även efter operationerna är du ofta missnöjd med resultaten och skyller vanligtvis på kirurgen för att ha gjort ditt utseende sämre än tidigare.

När ska du söka hjälp?

Om du känner igen dig i flera av tecknen ovan kan det vara dags att kontakta en läkare eller psykolog. Dysmorfofobi är en behandlingsbar störning, oftast genom kognitiv beteendeterapi (KBT) och i vissa fall kompletterad med medicinering. Att söka hjälp i tid kan avsevärt förbättra din livskvalitet och ditt välmående.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online