1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Diabetes historia och upptäckt – från antikens Grekland till modern behandling

Diabetes mellitus är en sjukdom där blodsockret blir onormalt högt (hyperglykemi) eller i vissa situationer farligt lågt (hypoglykemi). Orsaken är att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin eller att kroppens celler inte svarar som de ska på hormonet. Insulin bildas i bukspottkörteln och gör det möjligt för cellerna att omvandla glukos till glykogen, som kan lagras i kroppen utan skadliga effekter.

Personer med mycket högt blodsocker kan ibland ha en söt eller fruktig doft i andningen och kan växla mellan medvetande och medvetslöshet. Uppstår dessa symtom ska akut vård sökas omedelbart – i Sverige genom att ringa 112. Obehandlad diabetes kan vara dödlig, men sjukdomen går att kontrollera med kost, mediciner och regelbunden övervakning.

Upptäckten av diabetes

Diabetes historia sträcker sig över 2 000 år tillbaka i tiden. Den grekiske läkaren Aretaios gav sjukdomen dess namn "diabetes", som på grekiska betyder "sifon" – ett namn valt med anledning av den kraftiga urinering som kännetecknar sjukdomen. Diabetes dokumenterades första gången i medicinsk text år 1425. År 1675 lade den engelske läkaren Thomas Willis till "mellitus", som betyder "honung" på latin, efter att ha smakat på urinen från en drabbad patient och funnit den söt.

Symtom på diabetes

De mest typiska symtomen är kraftig törst (polydipsi), täta urinträngningar (polyuri) och ökad hunger (polyfagi). I mer framskridna stadier kan diagnosen ställas genom att mäta blodsockernivån, som då oftast är onormalt hög. Andra vanliga symtom är oförklarlig viktnedgång, trötthet, suddig syn, buksmärtor samt domningar eller stickningar i händer och fötter.

Olika typer av diabetes

Roger Hinsworth visade redan 1935 att det finns två huvudtyper av diabetes. Idag känner vi till flera former:

Typ 1-diabetes

Den vanligaste typen hos barn och ungdomar, tidigare kallad ungdomsdiabetes. Kroppen producerar inget insulin alls, vilket gör att den drabbade blir helt beroende av insulinbehandling. Blodsockret tenderar att bli mycket högt.

Typ 2-diabetes

Den absolut vanligaste formen av diabetes totalt sett. Sjukdomen utvecklas ofta långsamt och många har knappt några symtom alls. Blodsockret kan ligga både högt och lågt.

Gestationsdiabetes

Uppstår under graviditet, oftast runt vecka 28, när kvinnans blodsocker kan stiga. Tillståndet drabbar cirka 4 procent av alla graviditeter och brukar förbättras eller försvinna helt efter förlossningen. Utan noggrann uppföljning kan det dock skada barnet.

Prediabetes

Ett tillstånd med förhöjda blodsockervärden som dock inte når upp till nivåerna för typ 2-diabetes. Tillståndet är relativt vanligt och betraktas som ett viktigt varningstecken – med livsstilsförändringar kan utvecklingen till typ 2-diabetes ofta förhindras.

Upptäckten av insulin

Kirurgen Frederick Banting och hans assistent Charles Best från Ontario i Kanada är kända för att ha upptäckt insulin år 1921. I ett försök att rädda en svårt diabetisk hund injicerade de djuret med ett extrakt från bukspottkörtel, vilket höll hunden vid liv i 70 dagar. Bantings kollegor Dr. Collip och Dr. Macleod hjälpte sedan till att renframställa insulinextraktet. Det renade extraktet användes senare på den unge pojken Leonard Thompson, som låg för döden i sin diabetes. Behandlingen räddade pojkens liv, och ryktet om insulinets fördelar spred sig snabbt över världen.

Framsteg inom diabetesvården

Sedan insulinet upptäcktes och renframställdes framgångsrikt för nästan hundra år sedan har forskningen efter bättre behandlingar – och kanske en bot – pågått oavbrutet. Viktiga milstolpar är blodglukosmätaren som utvecklades 1969 av Dr. Richard Bernstein tillsammans med Ames Diagnostics, samt insulinpumpen som introducerades 1979. Pumpen ger en kontinuerlig dos insulin och efterliknar kroppens normala funktion i bukspottkörteln.

Normala blodsockervärden och egenkontroll

Människor med diabetes måste alltid hålla koll på sina blodsockernivåer. Idag görs detta enkelt hemma med en blodglukosmätare (glukometer). Varje mätare är olika, men levereras med enkla bruksanvisningar. Mätarna förbättras ständigt och de flesta ger resultat inom några sekunder.

Normalt fastevärde ligger mellan 70 och 130 mg/dl, medan värdet bör ligga under 180 mg/dl om du nyligen ätit. Bäst är att mäta blodsockret på morgonen vid uppvaknandet, två timmar efter måltider och precis före läggdags. För en så korrekt bild som möjligt av dina individuella värden är det klokt att föra dagbok över dina mätningar.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online