Diabetes är idag en sjukdom utan botemedel, men en ny behandlingsmetod – transplantation av Langerhanska öar (bukspottkörtelns insulinproducerande cellöar) med hjälp av kollagenasenzymer – ger nytt hopp för miljontals patienter världen över.
Transplantation av Langerhanska öar blev en genomförbar metod för att återställa bukspottkörtelns förmåga att bilda insulin redan på 1970-talet. Innan tekniken kan betraktas som ett verkligt botemedel mot diabetes måste dock problemen med immunologisk vävnadsavstötning lösas.
Kollagenas är ett enzym som bryter ner peptidbindingar – de slags "lim" som håller samman celler i kroppens vävnader. När enzymet bryter ner dessa bindingar kan forskare separera och skörda celler från organ och annan kroppsvävnad utan att skada cellernas inre funktioner.
Kollagenas spelar en central roll vid skörden av transplantatbara Langerhanska öar. Donatorns bukspottkörtel behandlas med enzymet, vilket "smälter" organet och bryter ner det till fristående cellöar som sedan kan användas för transplantation.
Transplantation av Langerhanska öar befinner sig fortfarande på forskningsstadiet, men metoden har potential att bli ett verkligt botemedel mot diabetes. Vid ingreppet injiceras cellöarna i portvenen, som för blod till levern. Där kan de nya cellerna hjälpa till att återuppta kroppens naturliga insulinproduktion.
Metoden testas fortfarande i kliniska prövningar på människor. En av de största utmaningarna är det begränsade antalet donerade bukspottkörtlar som finns tillgängliga för skörd av cellöar. Forskning pågår därför intensivt för att hitta alternativa källor, exempelvis stamceller, samt för att förhindra att de transplanterade cellerna stöts bort av kroppens immunförsvar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online