En av de största hälsoutmaningarna som drabbar både unga och gamla idag är diabetes. Med sockriga snacks som fyller livsmedelsbutikernas hyllor, godis som blivit lika självklart som pennor i skrivbordslådan och läskedrycker från snabbmatskedjor som växer i storlek år efter år, är det inte förvånande att sjukdomar kopplade till sockrets effekter på kroppen blir allt vanligare. Glukostolerans är en av de faktorer som läkare mäter för att bedöma din benägenhet för diabetes, eller dess svårighetsgrad.
Under den normala matsmältningen tar sig glukos ut i blodet, där det transporteras till celler i hela kroppen för att användas som bränsle. Överskottsglukos måste dock neutraliseras, och bukspottskörteln utsöndrar då insulin i blodet för att hantera det extra sockret. Tyvärr kan både genetiska faktorer och en långvarig kost med högt sockerinnehåll försämra kroppens förmåga att reglera sin egen glukosnivå, vilket i förlängningen kan leda till diabetes och andra hälsotillstånd.
Glukostolerans beskriver kroppens förmåga att ta upp, använda och lagra glukos på ett effektivt sätt. Förmågan mäts med hjälp av ett så kallat glukostoleranstest, en enkel undersökning som ofta används för att upptäcka diabetes eller förstadier till sjukdomen.
Efter åtta timmars fasta får du dricka en lösning av glukos och vatten. Därefter tas blodprover vid olika tidpunkter för att mäta glukosnivåerna i blodet. Vanligtvis dras det första provet efter en timme, eftersom blodsockret under normala omständigheter når sin topp ungefär en timme efter ett mål mat. Ytterligare prover tas sedan för att följa hur kroppen använder och sänker det återstående sockret. Innan testet är det viktigt att äta som vanligt under dagarna före och inte träna intensivt, eftersom detta kan påverka resultatet.
Det vanligaste tillståndet som stör denna process är insulinresistens. Detta är oftast en föregångare till typ 2-diabetes och uppstår när en kost rik på socker leder till en kronisk överbelastning av insulin i blodet. Med tiden blir kroppens celler mindre känsliga för insulinets effekter, vilket gör att förhöjda glukosnivåer stannar kvar i blodet långt efter måltiden. Om dina glukosnivåer når en hög topp efter att du druckit glukoslösningen och sedan förblir förhöjda, kan det vara ett tecken på att kroppen håller på att utveckla insulinresistens och behöver medicinering för att hålla blodsockret under kontroll.
Ett annat tillstånd som kan upptäckas genom glukostoleranstestet är reaktiv hypoglykemi, där blodsockernivåerna sjunker onormalt lågt. I detta fall utsöndrar bukspottskörteln för mycket insulin i blodet, vilket kan sänka glukosnivån till farliga värden och orsaka yrsel, svimningskänsla, skakningar eller till och med livshotande symtom.
Om testet visar onormala insulinreaktioner kommer din läkare att ta fram en plan för att hantera ett eventuellt prediabetiskt eller diabetiskt tillstånd. Detta kan innefatta kostförändringar, ökad fysisk aktivitet, medicinering – eller en kombination av alla tre. Ju tidigare avvikelsen upptäcks, desto bättre är möjligheterna att förebygga fullutvecklad diabetes och skydda kroppens organ på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online