Så bedömer du en diabetespatient – steg-för-steg-guide

Att bedöma en diabetespatient innebär att fastställa orsaken till besöket och ger vårdpersonalen en värdefull möjlighet att fortsätta utbilda patienten om sjukdomsförloppet och hur komplikationer kan förebyggas. Forskningen kring diabetes går ständigt framåt och hittar nya sätt att uppnå god blodsockerkontroll och förbättra patienternas utfall.

En framgångsrik diabetesbehandling bygger i hög grad på patientens stödsystem och dennes förmåga att leva med en kronisk sjukdom. Målen med diabetesbedömningen är att kartlägga patientens övergripande fysiska, emotionella och psykiska hälsostatus, fastställa hur väl blodsockret är kontrollerat samt identifiera eventuella diabeteskomplikationer och påbörja behandling.

Instruktioner

1. Ta vitalparametrar och granska labbvärden

   Mät vitala tecken inklusive patientens längd och vikt. Granska dessa uppgifter tillsammans med eventuell nyligen gjord blodanalys. Om det inte finns någon aktuell HbA1c tillgänglig, ta detta prov nu eller mät ett slumpmässigt blodsockervärde via fingerstick. HbA1c, även kallat A1c, är ett blodprov som visar det genomsnittliga blodsockervärdet under de senaste tre månaderna. Provtagningen görs helst fastande, men kan även utföras som ett slumpmässigt fingerstick.

2. Fråga om besvär, livsstil och medicinering

   Fråga om klagomål, problem eller symtom och ta reda på orsaken till besöket. Diskutera patientens livsstilsvanor som kost, sömn, motion och stressnivå. Ta reda på om patienten röker eller dricker alkohol. Hur ofta kontrolleras blodsockret och har det uppstått några problem? Gå igenom den fullständiga läkemedelslistan och fråga om patienten följer sin ordinerade behandling.

3. Kontrollera aktuella hälsoscreeningar

   Fråga om andra ålders- eller könsanpassade hälsokontroller och screeningresultat under de senaste 12 månaderna, exempelvis mammografi, gynekologisk cellprovstagning, lungröntgen, koloskopi, bentäthetsmätning samt tand- och ögonundersökningar. Om patienten har samtidiga sjukdomar, såsom njur- eller hjärtproblem, fråga om statusen för dessa och när de senast bedömdes.

4. Genomgång av symtom

   Bedöm vanliga symtom eller besvär som patienten kan ha glömt att nämna:

   • Synproblem eller synförändringar, huvudvärk eller yrsel
   • Blödande tandkött, ömt munhål eller sväljsvårigheter
   • Öronsmärta eller pipande i öronen
   • Hosta eller halsont
   • Bröstsmärta eller andnöd
   • Matsmältningsbesvär eller förändrade tarmvanor
   • Förändrad aptit eller ändrade matvanor
   • Domningar, smärta eller stickningar i extremiteterna
   • Svullnad i armar eller ben
   • Brännande känsla, smärta eller svårigheter vid urinering
   • Utslag, sår, ovanlig kroppslukt eller andra hudproblem
   • Allmän smärta eller stelhet

   Gå igenom alla rapporterade problem och bedöm vilken behandling eller åtgärd som krävs.

5. Utför en klinisk undersökning från huvud till fot

   Utför en systematisk undersökning inklusive inspektion av ögat och örat. Bedöm om det finns utslag eller sår, särskilt på fötterna, samt rodnad eller svullnad i lymfkörtlar eller extremiteter. Testa rörligheten i nacke och leder. Kontrollera patientens balans och gång samt bedöm hörsel, syn, reflexer och nervkänslighet. Utför könsanpassade undersökningar, exempelvis bröstundersökning hos kvinnor med frågor om självundersökning, samt undersökning av pungen och prostata hos män.

6. Utbilda, remittera och planera uppföljning

   Identifiera eventuella kunskapsbrister, justera behandlingen vid behov och utbilda patienten. Remittera vidare för tester, undersökningar, utbildning och stödinsatser vid behov. Beställ laboratorieprover och informera patienten om tidpunkt för nästa uppföljningsbesök.