Diabetes är en potentiellt allvarlig sjukdom som påverkar kroppens förmåga att omvandla socker till energi. Hos barn är typ 1-diabetes den vanligaste formen. Sjukdomen uppstår när bukspottkörteln slutar producera insulin – det hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp sockret från blodet. Endast mindre än en procent av alla diabetesfall diagnostiseras hos barn under ett års ålder, men tidig upptäckt är avgörande oavsett ålder.
Symtomen kan visa sig på flera sätt hos ett spädbarn, exempelvis genom förändringar i antalet våta blöjor, återkommande blöjutslag, förändrade sömnvanor, ökad hunger samt en allmän förändring i beteende och humör. Genom att känna igen symtomen tidigt kan du skydda ditt barn från allvarliga komplikationer kopplade till diabetes.
Forskning pågår fortfarande för att fastställa konkreta riskfaktorer för typ 1-diabetes, men forskarna tror att följande faktorer kan spela in: familjehistoria, genetik och geografi. Ny forskning visar dessutom att vissa virus kan utlösa typ 1-diabetes hos barn med en viss genetisk sammansättning. Viruset får kroppen att angripa de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.
Därför är det klokt att notera om eventuella diabetesrelaterade symtom uppstår efter en sjukdomsepisod, som kräkningar, diarré eller kraftig viktnedgång. Överväg att föra en skriftlig loggbok över de symtom du upptäcker – det underlättar både för dig och för vården.
Utvärdera om ditt spädbarn har onormalt många våta blöjor. Överskottet av glukos i kroppen vid diabetes följer med urinen och drar med sig vätska ur kroppen, vilket leder till ökad urinering. Barn som är några dagar gamla eller äldre bör producera minst fem till sex våta blöjor per dag. När barnet blir äldre kan det totala antalet blöjor minska, men mängden vätska i varje blöja bör då öka.
Håll utkik efter blöjutslag som inte läker eller som återkommer gång på gång. Om du byter blöjor ofta och behandlar utslag korrekt bör de bara förekomma sällan. Ett utslag som inte försvinner eller kommer tillbaka ofta kan tyda på ett annat hälsoproblem och bör kontrolleras.
Ta reda på om ditt barn sover mer än vanligt. Nyfödda behöver minst 16 timmars sömn per dygn, medan ett ettårigt barn behöver cirka 14 timmar. Om barnet sover betydligt mer än så, utan att det är normalt för just honom eller henne, kan det vara ett tecken på att något inte står rätt till.
Se om ditt spädbarn verkar onormalt hungrigt eller törstigt. Även om nyfödda äter ofta bör barnet känna sig mätt en stund efter varje måltid. När blodsockret är högt kan barnet dessutom uppvisa en törst som verkar omöjlig att släcka.
Observera om barnet är irriterat eller gråter utan att koliken kan förklara det. Kolik definieras som att ett i övrigt friskt barn gråter mer än tre timmar per dag, fler än tre dagar i veckan, under mer än tre veckor i sträck. Gråt och oro som inte passar in i det mönstret kan ha andra orsaker och bör undersökas närmare.
Rådfråga alltid din läkare om du misstänker att något inte är som det ska. Läkaren kan utföra tester på ditt barn för att ställa en korrekt diagnos och utesluta eller bekräfta diabetes samt andra hälsoproblem. Ju tidigare en eventuell diagnos ställs, desto bättre är förutsättningarna för en effektiv behandling och ett gott resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online