Personer med diabetes har traditionellt fått ta insulininjektioner för att ersätta bukspottkörtelns funktion. Forskning visar dock att det finns ett lovande alternativ: behandling med stamceller. Metoden kan stoppa sjukdomens utveckling och i vissa fall helt eliminera behovet av insulininjektioner.
Typ 1-diabetes, tidigare kallad ungdomsdiabetes, uppstår när kroppens immunförsvar av misstag angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Utan insulin kan kroppens celler inte ta upp glukos från blodet, vilket leder till höga blodsockernivåer. På sikt kan detta orsaka organskador, ketoacidos, koma och i värsta fall döden.
Stamceller har en unik förmåga att omvandla sig till specialiserade celler, exempelvis de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. De kan också reparera kroppens organ och vävnader genom att dela sig utan begränsning. Stamceller kan hämtas från benmärg, muskler och hjärna – dessa kallas adulta stamceller. Cellerna från dessa områden kan bilda nya ersättande celler, vilket utgör ett banbrytande steg i behandlingen av sjukdomar som diabetes.
Målet med stamcellsbehandling vid diabetes är att hindra immunförsvaret från att angripa bukspottkörtelns betaceller. Det är inte möjligt att bota diabetes med denna eller någon annan metod – behandlingen kan endast stoppa den fortsatta nedbrytningen av bukspottkörteln. Därför gynnas inte personer som haft diabetes länge av behandlingen. De bästa kandidaterna är nyligen diagnosticerade patienter, vars bukspottkörtel fortfarande kan räddas.
Femton diabetiker i åldrarna 14 till 31 år deltog i en stamcellsstudie i Brasilien. Patienterna fick först läkemedel och hormoner för att flytta sina stamceller från benmärgen ut i blodet. Läkarna använde sedan en apparat för att samla upp cellerna ur blodet. Efter två veckor genomgick patienterna kemoterapi i fem dagar för att bryta ner deras befintliga immunförsvar. Efter en dags vila fick patienterna sina egna stamceller återinförda under tolv dagar. Detta byggde upp ett nytt immunförsvar som inte skulle angripa bukspottkörteln.
Resultaten var slående: tolv av patienterna kunde sluta med insulin direkt efter behandlingen. Under uppföljningsperioden behövde två patienter inga insulininjektioner alls under 18 månader, och fem patienter hade varit insulinfria i 23 månader. En patient fick ingen effekt av behandlingen – läkarna bedömde att patientens diabetes hade kommit för långt. Enligt Dr. Jay Skyler vid Diabetes Research Institute, University of Miami Miller School of Medicine, är behandlingen en framgång även om insulininjektioner fortfarande krävs, så länge betacellerna räddas från förstörelse.
Stamcellsbehandling mot diabetes är fortfarande en relativt ny och experimentell metod som studeras inom ramen för forskningsprojekt. Behandlingen innebär bland annat kemoterapi och bör därför endast övervägas i samråd med erfarna läkare. För de patienter där metoden fungerar kan den dock innebära en betydligt högre livskvalitet och frihet från dagliga insulininjektioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online