Diabetes kännetecknas av att kroppen inte förmår reglera glukos (blodsocker) på rätt sätt. Om blodsockernivån lämnas okontrollerad kan den höga glukoshalten leda till allvarliga komplikationer i hela kroppen – bland annat skador på ögon, fötter, njurar, nerver och hjärt-kärlsystemet. Därför är kosten en avgörande faktor vid behandling av högt blodsocker, särskilt när det gäller kolhydrater, som utgör kroppens största källa till glukos.
Enligt American Diabetes Association finns kolhydrater i tre huvudformer: stärkelse, socker och fibrer. Stärkelse finns i spannmål som vete, korn, havre och ris, i pasta samt i grönsaker som potatis, ärtor och majs, men även i torkade ärtor, linser och bönor. Socker förekommer naturligt i frukt och mjölk, men också i bearbetade former som farinsocker, strösocker, melass och majssirap. Livsmedel som innehåller mycket fibrer är bland annat frukt och grönsaker, fullkornsprodukter, nötter, bönor och baljväxter.
När du äter kolhydratrik mat stiger normalt ditt blodsocker. Hur mycket och hur snabbt blodsockret stiger beror både på vilken typ av kolhydrat du äter och på hur känslig just din kropp är för kolhydrater. Snabba kolhydrater med högt glykemiskt index ger en snabbare blodsockerhöjning, medan fiberrika alternativ med lågt glykemiskt index ger en jämnare effekt.
Att hålla koll på kolhydraterna bör ingå i din övergripande koststrategi vid diabetes. Enligt EndocrineWeb bör grundkosten vid typ 1-diabetes ge cirka 35 kalorier per kilo kroppsvikt. Har du typ 2-diabetes behöver du oftast 1 500–1 800 kalorier per dag, med individuella variationer beroende på kön, nuvarande vikt, aktivitetsnivå och kroppstyp.
Som tumregel bör kolhydraterna stå för 40–60 procent av ditt dagliga energiintag. Generellt gäller att ju färre kolhydrater du äter, desto lägre blir ditt blodsocker. Undvik dock att ersätta kolhydraterna med stora mängder fett eller andra mindre hälsosamma kostval – då riskerar du att motverka de hälsovinster du annars skulle kunna uppnå.
Börja med att räkna kolhydraterna i den mat du äter. Be din läkare eller dietist om information om kolhydratinnehållet i vanliga, obearbetade livsmedel. På förpackade produkter anges kolhydratinnehållet oftast på etiketten, men tveka inte att fråga din dietist om du inte hittar uppgifterna. Skaffa gärna en pålitlig, portabel guide över livsmedel och deras kolhydratinnehåll, så att du kan göra bra val även på restauranger och när du äter utanför hemmet.
Du kan räkna ditt kolhydratintag antingen i gram eller med ett portionsbaserat system där en portion (ett "utbyte") motsvarar ungefär 15 gram kolhydrater. Äter du fiberrika kolhydrater kan du dessutom räkna av ungefär hälften av fibervikten från din totala kolhydratmängd. Rådfråga alltid din läkare eller dietist innan du lägger om kosten, så att din plan anpassas efter dina behov, dina mediciner och dina blodsockermål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online