Diabetes är en endokrin sjukdom som enligt American Diabetes Association drabbar nästan 24 miljoner amerikaner. Det är en kronisk, livslång sjukdom som orsakas av att bukspottkörteln inte producerar insulin. Insulin är ett hormon som reglerar mängden glukos, det vill säga socker, i kroppen. Ett normalt fastevärde för blodsocker ligger under 120. Diabetes kan diagnostiseras genom att övervaka blodsockernivåerna, med ett oralt glukostoleranstest eller med ett HbA1c-blodprov som visar medelvärdet av blodsockret under de senaste två till tre månaderna. Riskfaktorer för diabetes inkluderar ärftlighet, hjärt-kärlsjukdom, fetma, etnicitet, polycystiskt ovariesyndrom, högt kolesterol, rökning och graviditetsdiabetes.
Diabetes klassificeras i olika typer. Typ 1-diabetes (tidigare kallad ungdomsdiabetes) diagnosticeras vanligtvis i barndomen eller tidig vuxen ålder. Typ 1 beror på att kroppen inte kan producera insulin själv. Sjukdomen kan vara svår att kontrollera och kännetecknas av extrema toppar och dalar i blodsockernivån. Insulininjektioner och frekventa blodsockermätningar med fingerstick är nödvändiga.
Typ 2-diabetes (tidigare kallad vuxendiabetes) diagnosticeras oftast senare i livet. Den hänger ofta samman med övervikt och fysisk inaktivitet. Enbart kostomläggning och ökad motion kan vända utvecklingen och minska behovet av mediciner. Personer med typ 2-diabetes klarar sig ofta med orala läkemedel för att kontrollera sitt höga blodsocker, men vissa kan även behöva insulininjektioner.
Graviditetsdiabetes drabbar gravida kvinnor. Dessa kvinnor kan ha diabetes enbart under graviditeten, men många utvecklar typ 2-diabetes efter förlossningen. Behandlingen varierar beroende på svårighetsgrad.
Diabetessymptomen är klassiska och gemensamma för alla typer. Onormal hunger, törst och urinträngningar är de tre viktigaste symtom som noteras när diagnosen ställs. Andra symtom inkluderar förhöjda blodsockernivåer, irritabilitet, fruktig andedräkt, trötthet, viktnedgång och suddig syn. Om blodsockret förblir förhöjt under en längre tid kan slutresultatet bli en diabetisk koma, uppger Susan B. Stillwell, MSN, RN. Detta medvetslöshetstillstånd kräver sjukhusvård och behandling med intravenöst insulin. Utan behandling blir resultatet döden.
Effekterna av diabetes kan vara förödande om blodsockret inte kontrolleras. Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, stroke och njurskador (med dialysbehov som följd) är de mest dödliga effekterna. Okontrollerat högt blodsocker kan även skada ögonen och leda till blindhet. Diabetes påverkar ofta cirkulationen, och ett enkelt sår på foten kan leda till amputation på grund av infektion. Kokidlar är vanliga, och långsam läkning ökar risken för infektioner. Högt blodtryck, återkommande infektioner, neuropati, högt kolesterol, vätskebrist, förstoppning och impotens är alla effekter av diabetes. Personer med diabetes tenderar också att få längre sjukhusvistelser och högre mortalitet.
Endast typ 2-diabetes kan förebyggas, men både typ 1 och typ 2 kan kontrolleras bättre genom livsstilsförändringar. Medvetna val kring kost och motion är avgörande för att förebygga och kontrollera diabetes. Att begränsa intaget av sockrig mat och drycker är kritiskt för att hålla blodsockernivån normal. Rätt mängd protein och stärkelser, tillsammans med gott om frukt och grönsaker, är bästa sättet att hålla diabetes under kontroll. Daglig motion är också nödvändig. Personer med diabetes måste ha regelbundna kontroller hos sin läkare eller endokrinolog för att säkerställa att de håller sig friska.
Effekterna av diabetes kan vara svåra att leva med, men med rätt behandling kan de minimeras. Det finns många resurser som hjälper den drabbade och deras familj att lära sig leva med sjukdomen och minska dess effekter. American Diabetes Associations webbplats, www.diabetes.org, erbjuder mycket användbar information samt länkar till stödgrupper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online