Diabetisk neuropati: orsaker, symtom och behandling av nervskador vid diabetes

Diabetisk neuropati är ett samlingsnamn för de nervrubbningar och nervskador som orsakas av diabetes. Neuropatin drabbar nerverna utanför hjärnan och ryggmärgen – det så kallade perifera nervsystemet. Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) drabbas cirka 60–70 procent av alla personer med diabetes av någon form av nervskada, och risken ökar ju längre man lever med sjukdomen. Nervskador förknippas ofta med domningar, stickningar, smärta och nedsatt känsel.

Orsaker

Nervskador till följd av diabetes beror oftast på en kombination av flera faktorer. Höga blodsockervärden, höga blodfettvärden och bristande insulinproduktion är några av de metabola faktorer som bidrar till diabetisk neuropati. Sjukdomen kan också skada blodkärlen som försörjer nerverna med syre och näring. Autoimmuna reaktioner kan dessutom orsaka irritation och inflammation i nerverna. Andra bidragande faktorer är ärftlighet, mekaniska skador samt livsstilsval som rökning och hög alkoholkonsumtion.

Symtom

Vissa personer med diabetisk neuropati har inga symtom alls, medan andra drabbas av en kombination av följande besvär:

• Stickningar, smärta, domningar eller muskelsvaghet i armar och ben
• Matsmältningsbesvär, illamående och kräkningar
• Diarré eller förstoppning på grund av skador i matsmältningssystemet
• Brännande och huggande smärta, ofta beskriven som nålstick
• Yrsel eller svimningskänsla när blodtrycket sjunker vid uppresning
• Urinvägsproblem
• Sexuell dysfunktion
• Nedsatt eller helt förlorad känsel

Typer av diabetisk neuropati

Det finns fyra huvudtyper av diabetisk neuropati:

• Perifer (sensorimotorisk) neuropati – den vanligaste formen, som drabbar händer, fötter, armar och tår.
• Autonom neuropati – påverkar nerverna som styr hjärta och blodkärl, matsmältning, blåsfunktion, svettning och sexuell funktion.
• Proximal neuropati – ger upphov till svaghet i lår, höfter, skinkor eller ben.
• Fokal neuropati – angriper plötsligt nervknippen i huvudet eller bålen och kan orsaka synbesvär, smärta i låret samt Bells pares.

Behandling

Behandlingen syftar främst till att kontrollera och sänka blodsockernivåerna. Kostplanering, regelbunden fysisk aktivitet och läkemedel i tablettform utgör oftast första steget i vården. Läkaren kan även ordinera receptbelagda smärtlindrande läkemedel, antidepressiva medel eller antiepileptika för att lindra nervsmärta. Lokala preparat som kapsaicinkräm och lidokainplåster kan dessutom dämpa stickningar i fötter och andra perifera kroppsdelar.

Fotvård

Större delen av alla diabetiska nervskador uppstår i fötterna. Förlorad känsel gör att sår och infektioner lätt förblir obemärkta, vilket kan leda till cirkulationsproblem. Enligt CDC står diabetes bakom ungefär 60 procent av alla icke-traumatiska amputationer av underben och fot. Personer med diabetes bör därför dagligen granska sina fötter noggrant för att kunna upptäcka sår, infektioner och andra skador i tid.

Förebyggande åtgärder

Att hålla blodsockret under kontroll är avgörande för att fördröja eller förebygga diabetisk neuropati. Regelbundna blodsockermätningar med glukosmätare samt HbA1c-prover (vanligtvis två gånger per år) hjälper till att övervaka blodsockernivåerna. Experter rekommenderar dessutom en sund metabol livsstil: håll blodtrycket under 139/85 mmHg, håll kolesterolvärdet under 200 mg/dl per dag och kontrollera dagligen om det finns tecken på eventuell nervskada.