Diabetisk neuropati: symtom, orsaker och behandling av nervsmärta

Diabetes kan bli ett mycket försvagande tillstånd om blodsockernivåerna inte hanteras på rätt sätt. Lämnas sjukdomen obehandlad börjar gradvis andra delar av kroppen brytas ned. När skadan sprider sig genom nervsystemet kan neuropatisk smärta uppstå. Statistik från National Institutes of Health visar att så många som 60–70 procent av alla personer med diabetes har utvecklat någon form av nervskada.

Vad är diabetisk neuropati?

Personer som levt med diabetes under en längre tid kan börja uppleva symtom på nervskada i olika delar av kroppen. Vanliga tecken är stickningar i ben, armar, händer eller fötter. Även domningar eller smärta i dessa områden kan förekomma, men nervskador kan i princip uppstå var som helst i kroppen. Diabetisk neuropati är den kliniska termen för nervsjukdomar som orsakas av diabetens effekter på kroppen. Det är inte ovanligt att en person har detta tillstånd utan att själv veta om det.

Hur uppstår nervsmärtan?

Högt blodsocker är den huvudsakliga orsaken till diabetisk neuropatisk smärta. Eftersom nerverna löper genom hela kroppen stör förhöjda sockernivåer i blodet signalöverföringen mellan nervbanorna. Höga sockernivåer skadar även blodkärlens väggar. Skadade blodkärl innebär att nödvändigt syre och näring inte kan passera genom kärlväggarna och nå fram till nerverna. Ju längre tid blodsockret förblir förhöjt, desto allvarligare blir skadorna.

De fyra typerna av diabetisk neuropati

Diabetisk neuropatisk smärta delas in i fyra olika kategorier: autonom, perifer, fokal och proximal neuropati.

• Proximal neuropati: Smärta, domningar eller stickningar i lår, skinkor eller höfter.
• Fokal neuropati: Skador som drabbar en enskild nerv eller en grupp av nerver.
• Autonom neuropati: Kan drabba vilket organ som helst i det autonoma nervsystemet, exempelvis hjärtat, matsmältningsorganen, de reproduktiva organen och blåsan. Typiska symtom är matsmältningsproblem, nedsatt sexuell funktion, problem med blåskontroll och blodtrycksrubbingar.
• Perifer neuropati: Den vanligaste formen, som oftast drabbar fötter och ben först.

Muskelsvaghet kan bero både på proximala och fokala nervskador.

Så ställs diagnosen

En rutinmässig fysisk undersökning kan avslöja tecken på diabetisk neuropati. Vid en vanlig undersökning kontrollerar läkaren reflexer, muskelstatus och känsel. Långsamma eller helt uteblivna reflexer, nedsatt muskelstyrka och domningar är indikatorer på möjlig nervskada. Ett så kallat filamenttest används ofta, där en mjuk, fjäderliknande tråd försiktigt trycks mot foten eller handen för att testa nervkänsligheten. Misstänker läkaren att en skada finns kan ytterligare tester genomföras för att fastställa vilken typ av neuropati som föreligger.

Behandling och lindring

Eftersom det ännu inte finns något botemedel mot diabetes går behandlingen av diabetisk neuropati ut på att hantera symtomen. Fokus ligger på smärtlindring, att återställa normal nervfunktion och att förebygga ytterligare skador. En väl sammansatt kost, regelbunden motion och god kontroll över blodsockernivåerna är grundläggande för att hantera diabetes – och minskar samtidigt nervsmärtan.

Mot akuta smärtanfall finns flera läkemedelsalternativ. Beroende på typen av neuropati kan läkare förskriva antiepileptiska läkemedel, tricykliska antidepressiva eller smärtlindrande plåster. Genom att kombinera livsstilsförändringar med rätt medicinsk behandling kan många uppnå betydande lindring och en bättre livskvalitet.