
Blodglukos, allmänt känt som blodsocker, spelar en avgörande roll för kroppens funktioner. Framför allt försörjer blodsockret hjärnan med den energi som krävs för att klara de många uppgifter som ingår i vardagen. Men precis som med kolesterol och mat kan det vara skadligt att få i sig för mycket av det goda – det kan också vara farligt att få för lite.
Blodsockernivån varierar beroende på när under dygnet mätningen görs. Det framhöll dr Edward S. Horton, professor vid Harvard Medical School och chef för klinisk forskning vid Joslin Diabetes Center, i en intervju med ABC News i januari 2008. Ett fastevärde, alltså det värde man har efter en natts sömn innan frukosten, ligger normalt mellan 70 och 100 mg/dl (milligram per deciliter). Efter en måltid bör värdet normalt inte överstiga 135–140 mg/dl, enligt Horton.
Patienter med diabetes kan uppleva betydligt mer extrema svängningar i blodsockernivån än vad som är vanligt hos personer utan sjukdomen. Värden som är antingen för höga – hyperglykemi – eller för låga – hypoglykemi – kan utgöra mycket allvarliga hälsorisker för diabetiker, som på grund av sin sjukdom inte kan hantera socker från kosten på samma sätt som de flesta andra. Därför måste diabetiker mäta sitt blodsocker regelbundet och vidta nödvändiga åtgärder så snart onormala värden upptäcks.
Hyperglykemi föreligger när blodsockervärdet stiger över 180–200 mg/dl. Ett sådant värde visar att blodsockernivån har överstigit njurarnas förmåga att återabsorbera sockret, vilket gör att överskottsglukosen läcker ut i urinen. När blodsockret väl kommit ur kontroll på det höga hållet kan det ibland skjuta i höjden till 400 eller 500 mg/dl, vilket hotar hjärnans funktion.
Diabetiker som drabbas av hypoglykemi, det vill säga lågt blodsocker, börjar oftast känna av symtom när värdet sjunker under 60–65 mg/dl. Vanliga tecken är hunger och darrningar. Tillståndet kan snabbt vändas genom att äta något som höjer blodsockret. Om ingen åtgärd vidtas kan nivån fortsätta att falla kraftigt, vilket i förlängningen leder till en snabb försämring av den mentala förmågan följt av medvetslöshet och/eller krampanfall.
Hypoglykemi hos personer utan diabetes delas vanligen in i två kategorier: reaktiv och fastande. Orsakerna till den reaktiva formen är inte helt klarlagda, men det har föreslagits att överkänslighet mot hormonet adrenalin eller brist på glukagon kan ligga bakom vissa fall. Fastehypoglykemi föreligger när ett blodsockervärde på 50 mg/dl eller lägre uppmäts efter en hel natts sömn eller i intervallet mellan måltiderna. Den som drabbas av detta bör kontakta läkare omgående.
Hyperglykemi hos icke-diabetiker kan bland annat orsakas av fetma, vissa ätstörningar, cykliskt kräkningssyndrom, vissa läkemedel samt gastropares – ett tillstånd där tömningen av magens innehåll är fördröjd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online