Diabetes är en sjukdom som i dag drabbar över 24 miljoner amerikaner. Ytterligare 57 miljoner lider av prediabetes, ett tillstånd som kan leda till typ 2-diabetes. Även om sjukdomen kräver betydande livsstilsförändringar för att kunna kontrolleras, kan de flesta lära sig att leva ett långt och gott liv med diagnosen – och till och med unna sig lite sött då och då, med måtta.
Diabetes är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar där kroppen inte kan reglera mängden socker (glukos) i blodet på rätt sätt. Sjukdomen uppträder oftast hos personer med övervikt, men den kan även drabba personer med god hälsa – cirka 20 procent av alla fall rör personer på eller nära sin idealvikt. Om diabetes inte behandlas ordentligt kan det leda till flera andra problem, bland annat nervskador, hjärtsvikt, leversvikt, njursvikt, förlamning i mag-tarmkanalen och i värsta fall döden.
Det finns tre huvudtyper av diabetes:
Typ 1-diabetes uppstår när kroppen slutar producera insulin eller inte lyckas bilda tillräckligt mycket för att täcka kroppens behov. Den utgör ungefär 10 procent av alla diabetesfall och kräver dagliga insulindoser för att överleva. Typ 1-diabetes debuterar vanligtvis under uppväxt- eller ungdomsåren.
Typ 2-diabetes uppstår när kroppen inte kan bearbeta och utnyttja det insulin den själv producerar. Över 90 procent av alla diabetesfall är typ 2. Sjukdomen debuterar i genomsnitt vid 45 års ålder och kontrolleras oftast genom kost, motion och oral medicinering. I svåra fall kan dagliga insulininjektioner bli nödvändiga.
Graviditetsdiabetes är en form av diabetes som endast uppstår under graviditet. I nästan alla fall försvinner den efter förlossningen. Tillståndet har dock visats öka risken för att senare i livet utveckla typ 2-diabetes.
En vanlig missuppfattning bland allmänheten är att diabetes orsakas av för mycket socker i kosten. Sanningen är dock att den största riskfaktorn för typ 2-diabetes helt enkelt är ett för högt kaloriintag. En studie från 2003 som analyserade kostvanorna hos drygt 39 000 kvinnor under sex år fann att socker inte hade någon avgörande roll i utvecklingen av sjukdomen.
Socker är en enkel kolhydrat. Den som väl har fått någon form av diabetes måste därför börja hålla koll på sitt totala kolhydratintag under dagen. Ett av de första stegen efter en diagnos är att föra en detaljerad loggbok över intaget av socker samt blodsockernivåerna vid olika tidpunkter under dygnet.
Studier har visat att det inte finns någon skillnad i mängd eller hastighet på glukosbildningen mellan olika typer av kolhydrater. Svaret på hur många gram socker en diabetiker kan äta en viss dag beror alltså på hur många gram kolhydrater som totalt konsumerats den dagen – jämfört med vad erfarenheten visat att den egna kroppen klarar av.
I genomsnitt rekommenderar nutritionister ett sammanlagt intag av cirka 2–7 gram kolhydrater per kilo kroppsvikt. För en diabetiker bör intaget ligga i den nedre delen av det spannet snarare än i den övre. En man som väger cirka 68 kilo (150 pund) bör exempelvis inte få i sig mer än 150–450 gram kolhydrater per dag – och för en diabetiker är det alltid bättre att hamna lågt än högt.
Att leva med diabetes innebär att lära sig göra nödvändiga livsstilsförändringar – och det handlar om mer än bara att anpassa kosten. Medicinska experter rekommenderar att redan 20 minuters motion per dag kan förbättra prognosen avsevärt när det gäller framtida komplikationer som hjärt- och njursjukdom. Alkoholkonsumtionen bör begränsas till högst sju portioner per vecka.
Rökare bör sluta omedelbart, eftersom rökning i allaformer markant ökar risken för de skadliga följder som är förknippade med diabetes. Och kanske viktigast av allt: den som fått diabetes måste lära sig att aktivt övervaka sina blodsockervärden under dagen och göra nödvändiga justeringar för att skydda kroppen mot effekterna av både högt och lågt blodsocker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online