Diabetes insipidus: tecken, symtom och behandling

De flesta som hör ordet "diabetes" antar automatiskt att det rör sig om problem med blodsockret. I själva verket finns det två huvudtyper av diabetes samt flera undertyper. Diabetes mellitus är den vanligaste formen och påverkar blodsockernivåerna – den delas in i typ 1-diabetes, typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. Diabetes insipidus är däremot en relativt ovanlig sjukdom som orsakar kraftigt ökad urinproduktion, oftast beroende på bristande produktion eller verkan av vissa hormoner.

Begrepp du bör känna till

För att förstå diabetes insipidus är det bra att bekanta sig med några grundläggande begrepp. Vasopressin, även kallat ADH (antidiuretiskt hormon), hjälper kroppen att hålla vätskebalansen normal. Hormonet bildas i hypotalamus, en del av hjärnan som utgör en länk mellan nervsystemet och det endokrina systemet via hypofysen, där många hormoner lagras och utsöndras.

När kroppen blir uttorkad signalerar vasopressin åt njurarna att hålla kvar vatten. Saknas vasopressin fortsätter njurarna i stället att utsöndra vätska, vilket ger ett kraftigt ökat behov av att urinera.

Olika former av diabetes insipidus

Diabetes insipidus kännetecknas av att den drabbade behöver urinera mycket ofta samtidigt som hen lider av ständig törst. Den ökade urinmängden påverkas sällan av hur mycket eller lite man dricker. Det finns fyra undertyper:

• Central diabetes insipidus – den vanligaste formen, som uppstår när hypotalamus producerar för lite vasopressin eller när hypofysen inte frisätter hormonet korrekt.
• Nefrogen diabetes insipidus – en form där njurarna själva inte svarar på vasopressinets signaler.
• Graviditetsrelaterad diabetes insipidus – förekommer hos gravida kvinnor då andra hormoner bryter ner vasopressinet för snabbt.
• Dipsogen diabetes insipidus – uppstår när hjärnan reagerar onormalt på törstkänslan.

Tecken och symtom

Symtomen på diabetes insipidus liknar de vid diabetes mellitus, vilket ibland försvårar diagnos. De mest framträdande symtomen är kraftig törst och stora urinmängder, ofta tillsammans med en stark preferens för iskallt vatten. Eftersom urinproduktionen är hög oavsett vätskeintag kan en obehandlad person bli uttorkad snabbt, och många drabbade kissar på sig under natten.

Vem drabbas?

Diabetes insipidus kan drabba människor i alla åldrar. Personer med skada på hypofysen samt gravida kvinnor löper större risk att utveckla sjukdomen.

Behandling

Många personer med central eller nefrogen diabetes insipidus kan klara sig utan behandling, men detta rekommenderas inte eftersom risken för uttorkning och ett svårkontrollerat behov av att ofta urinera ökar. Behandling kan ske med nässpray innehållande vasopressin eller med andra läkemedel som stimulerar hormonets produktion.

Personer med dipsogen diabetes insipidus måste däremot alltid söka behandling, eftersom kroppen kan bli överhydrerad och utveckla vattenförgiftning. I dessa fall behandlas patienten med diuretika, det vill säga vätskedrivande läkemedel som hjälper kroppen att bli av med överskottsvätskan.

När ska du söka vård?

Känner du dig ständigt törstig och urinerar ovanligt ofta bör du kontakta vården för utredning. En tidig diagnos minskar risken för komplikationer som allvarlig uttorkning och elektrolytrubbningar.