Diabetes – orsaker, riskfaktorer och så skyddar du dig mot komplikationer

Diabetes, tidigare ofta kallad sockersjuka (diabetes mellitus), är en grupp kroniska sjukdomar som kännetecknas av förhöjda nivåer av socker i blodet. Sjukdomen påverkar kroppens förmåga att använda blodsockret som energi, vanligtvis på grund av brist på insulin eller att kroppens celler inte reagerar på hormonet. Diabetes är ett allvarligt, livslångt tillstånd – men med rätt behandling och livsstil går det oftast bra att leva ett gott liv med diagnosen.

Vad orsakar diabetes?

De exakta orsakerna bakom diabetes är inte helt kartlagda. Forskare tror dock att en kombination av genetik, miljöfaktorer och livsstil spelar en avgörande roll för sjukdomens utveckling. Vanliga symtom är ökad törst, kraftig hunger, täta urinträngningar, trötthet och återkommande infektioner. Upplever du flera av dessa symtom bör du kontakta vården för undersökning.

Riskfaktorer

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där immunsystemet angriper kroppens egna celler. När de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln förstörs kan sockret inte tas upp från blodet, vilket leder till höga blodsockervärden. Ärftlighet ökar risken att insjukna i typ 1-diabetes.

Typ 2-diabetes uppstår när kroppens celler blir resistenta mot insulinets verkan. Övervikt och fysisk inaktivitet är två av de vanligaste bidragande orsakerna. Risken att utveckla typ 2-diabetes ökar markant efter 45 års ålder, och av okända anledningar är sjukdomen vanligare bland personer med latinamerikanskt ursprung.

Hur vanligt är diabetes?

Enligt American Diabetes Association lever minst 20 miljoner amerikaner med diabetes, vilket motsvarar mer än sju procent av befolkningen. Nästan en fjärdedel av dem som har sjukdomen vet inte om det själva – något som understryker vikten av regelbundna hälsokontroller, särskilt om du tillhör en riskgrupp.

Olika typer av diabetes

• Typ 1-diabetes: Drabbar mellan 5 och 10 procent av alla med diabetes. Den kallas ibland "barn- och ungdomsdiabetes" eftersom den oftast upptäcks hos barn och unga vuxna, även den kan debutera i vilken ålder som helst. Sjukdomen beror på att kroppen inte längre producerar insulin, vilket gör att patienten behöver behandlas med insulin via injektioner eller insulinpump.
• Typ 2-diabetes: Beror på insulinresistens och är den klart vanligaste formen – de flesta som får en diabetesdiagnos har typ 2.
• Svangerskapsdiabetes: Utvecklas under graviditeten och kräver noggrann uppföljning både under och efter graviditeten.
• Sekundär diabetes: Kan bero på specifika genetiska tillstånd, pankreassjukdomar, kirurgiska ingrepp eller vissa läkemedel.

Förebygga och behandla

Enligt National Diabetes Information Clearinghouse kan många människor med typ 2-diabetes hålla sjukdomen under kontroll genom en hälsosam kost och regelbunden motion. Att gå ner i övervikt är ofta en avgörande faktor, liksom att ta de läkemedel som ordinerats. För typ 1-diabetiker är insulinbehandling livsnödvändig, men även här spelar kost och aktivitet en viktig roll för en jämn blodsockernivå.

Komplikationer vid okontrollerad diabetes

Obehandlad eller dåligt kontrollerad diabetes kan leda till mycket allvarliga följdsjukdomar, exempelvis njursjukdom, blindhet, hjärt- och kärlsjukdom samt i värsta fall amputation av extremiteter. Risken för dessa komplikationer kan dock minskas betydligt genom noggrann kontroll av blodsockret, regelbundna vårdkontakter och en medveten livsstil.