Diabetes är en kronisk sjukdom där kroppen antingen inte producerar tillräckligt med insulin eller inte kan använda insulinet effektivt. Insulin är det hormon som behövs för att reglera blodsockret från maten vi äter. Enligt American Diabetes Association lever mer än 23 miljoner amerikaner med diabetes. Om sjukdomen lämnas obehandlad kan den leda till allvarliga komplikationer som njursjukdom, blindhet, högt blodtryck och tandköttsproblem. Den goda nyheten är att diabetes går bra att hantera med hjälp av insulin, kost och motion tillsammans med din läkare.
Det finns flera varningssignaler som kan tyda på diabetes. Kontakta din läkare för en undersökning om du upplever något av följande:
Har du två eller flera av dessa symtom kan det vara tecken på diabetes. Risken ökar dessutom om sjukdomen finns i släkten, om du är överviktig eller om du har högt blodtryck.
Läkaren avgör om du har diabetes genom antingen ett nüchternblodprov (fasteglukostest) eller ett oralt glukostoleranstest.
Här tas ett blodprov efter åtta till tio timmars fasta. Ett glukosvärde över 100 mg/dl tyder på ett prediabetiskt tillstånd, medan ett värde över 126 indikerar diabetes. Ett normalt värde ligger mellan 79 och 99 mg/dl.
Vid detta test mäts först dina glukosnivåer efter fasta. Därefter får du dricka en sockerlösning med högt glukosinnehåll, och efter två timmar mäts nivåerna igen. Ett värde mellan 140 och 199 mg/dl tyder på prediabetes, medan ett värde över 200 betyder diabetes.
De flesta gravida kvinnor screenas för graviditetsdiabetes under graviditeten. Testet är en modifierad version av det orala glukostoleranstestet: du fastar några timmar, dricker en glukosdryck och mäter ditt blodsocker en gång, en timme senare. Ligger värdet över 140 krävs ytterligare utredning.
Det finns tre huvudtyper av diabetes: typ 1, typ 2 och graviditetsdiabetes.
Typ 1-diabetes debuterar oftast hos barn och unga vuxna vars kroppar inte producerar insulin alls. Typ 2-diabetes utvecklas vanligtvis hos vuxna vars kroppar antingen inte klarar av att producera tillräckligt med insulin eller blir resistenta mot det insulin som finns. Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) är typ 2 den vanligaste formen och står för 90–95 procent av alla fall. Sjukdomen föregås ofta av prediabetes, ett tillstånd där blodsockernivåerna är förhöjda men ännu inte når upp till diabetesgränsen.
Graviditetsdiabetes drabbar en mindre andel kvinnor sent i graviditeten, när kroppen inte lyckas producera tillräckligt med insulin för att täcka det ökade behovet.
Eftersom personer med typ 1-diabetes inte producerar insulin själva behöver de insulinsprutor för att reglera sitt blodsocker. Kost och kompletterar behandlingen även vid denna form. De som har typ 2- eller graviditetsdiabetes producerar fortfarande en viss mängd insulin och kan ofta hålla blodsockret under kontroll enbart med kost och livsstilsförändringar. Vid typ 2-diabetes kan läkaren dock också ordinera insulin eller andra läkemedel för att stabilisera glukosnivåerna.
Alla diabetiker bör arbeta tätt ihop med sin läkare för att ta fram en individuell plan som säkert håller blodsockret inom rimliga gränser.
Idag finns inga kända sätt att förebygga typ 1-diabetes. Risken att utveckla typ 2-diabetes kan däremot minskas betydligt genom hälsosamma levnadsvanor. Personer med fetma löper högre risk, men viktnedgång och en kost med lågt innehåll av raffinerat socker kan sänka risken avsevärt.
CDC rekommenderar vuxna att äta en balanserad kost samt att motionera två och en halv timme i veckan med måttlig konditionsträning, kombinerat med muskelstärkande träning två dagar per vecka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online