Diabetes mellitus har ett stort antal fenotypiska effekter som har undersökts noggrant och dokumenterats väl inom medicinsk forskning. Bland de allvarligaste komplikationerna finns skador på näthinnan (retinopati), nedsatt sårläkning, blindhet, ketoacidos, hjärt-kärlsjukdom, kronisk njursvikt samt mikrovaskulära skador – det vill säga skador på kroppens små blodkärl.
Även om diabetes uppvisar många olika fenotyper har forskarna identifierat två distinkta varianter, ofta benämnda MIDD1 och MIDD2. Hypotesen är att sjukdomens svårighetsgrad hänger samman med vilken av dessa fenotyper som ligger bakom sjukdomen.
Patienter som insjuknar tidigt i typ 2-diabetes löper större risk att drabbas av ett förtida åldrande av det kardiovaskulära systemet. Dessutom har patienter med tidig debut en ökad risk att utveckla högt blodtryck, sjuklig fetma (morbid obesitas) samt mikroalbuminuri – en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.
Den så kallade "thrifty phenotype"-hypotesen, framtagen av doktor David J. P. Barker, menar att typ 2-diabetes och metabolt syndrom delvis beror på undernäring tidigt i livet, vilket ger bestående förändringar i glukos- och insulinmetabolismen. Sedan hypotesen lanserades har den fått brett stöd och accepterats globalt.
Slutsatserna är betydelsefulla: god näring under graviditeten kan markant minska risken att fostret senare i livet utvecklar typ 2-diabetes. Omvänt löper undernärda spädbarn som uppvisar snabb tillväxt efter födelsen hög risk att insjukna i diabetes. Detta är särskilt angeläget eftersom förbättrade ekonomiska förhållanden i många länder kan leda till just detta scenario. Initiativ som sociala program för gravida kvinnor ur socioekonomiskt utsatta grupper kan därför få stor betydelse för att förebygga tidig debut av diabetes.
Fetma är i sig en fenotypisk effekt av diabetes som ökar risken för ytterligare sjukdomar. Överskottsfett minskar antalet insulinreceptorer i kroppen och gör den mindre känslig för insulin. Därför är måttlig regelbunden motion gynnsam för personer med båda former av diabetes.
Alkohol bör undvikas, eftersom den påverkar glukostoleransen negativt och ökar risken för allvarliga nervskador samt ögonkomplikationer. Personer med diabetes som röker utsätter sig dessutom för en betydligt högre risk att utveckla många av de fenotypiska effekter som är förknippade med sjukdomen.
Kostreglering är den viktigaste enskilda faktorn för att lindra symtomen vid diabetes. Socker bör undvikas eftersom det inte kan omsättas korrekt i kroppen. Kostrekommendationerna inkluderar grönsaker rika på kolhydrater samt enkelomättade oljor, exempelvis olivolja. Proteinintaget bör dessutom hållas måttligt, eftersom diabetiker löper förhöjd risk för hjärtsjukdom.
American Diabetes Association listar följande typiska symtom vid diabetes: täta urinträngningar, överdriven törst, extrem hunger, ovanlig viktminskning, ökad trötthet, irritabilitet och suddig syn.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har diabetes nått epidemiska proportioner. När WHO:s uppskattning om 171 miljoner drabbade världen över publicerades var det en alarmerande siffra – och sedan dess har antalet fortsatt att öka kraftigt. Upplever du flera av dessa symtom bör du kontakta din vårdgivare och testa dig för diabetes. En tidig diagnos och efterföljande behandling ger diabetiker goda förutsättningar för en ljusare framtid.
Även om motion utan tvekan är nyttigt för personer med diabetes kan den orsaka fluktuationer i blodsockernivåerna. Se därför till att övervaka ditt blodsocker både under och efter träningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online