Ett väl kontrollerat blodsocker är avgörande för vår hälsa. Även personer som aldrig har fått en diabetesdiagnos bör vara uppmärksamma på sitt intag av socker och kolhydrater. Blodsockernivåer som ligger konsekvent höga kan få allvarliga och i vissa fall livshotande konsekvenser för kroppen.
Glukos är den medicinska termen för socker i blodet. Bukspottkörteln ska normalt själv reglera blodsockernivån genom att producera insulin – ett hormon som transporterar sockret från blodet till kroppens celler, där det används som energi. När bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin börjar blodsockernivån stiga, vilket leder till högt blodsocker eller diabetes. Ett annat sätt som kroppen kan fungera fel på är genom att utveckla resistens mot det insulin som bukspottkörteln producerar, det vill säga insulinresistens.
Inom medicinsk vetenskap finns ingen exakt definierad "normal" nivå för blodsocker, men de flesta läkare utgår från ett vanligt referensområde på 70–100 mg/dl vid fasteblodprov. Värden mellan 100–125 mg/dl kan tyda på ett prediabetiskt tillstånd, som läkaren kan vilja följa upp med ytterligare tester. Vid fasteprov betraktas värden över 126 mg/dl generellt som diabetes, vilket kräver fortsatt utredning.
Vid slumpmässiga blodprov ser gränsvärdena annorlunda ut. Ditt värde bör aldrig överstiga 200 mg/dl, inte ens direkt efter en måltid. Prediabetes vid slumpmässiga prov motsvarar 140–199 mg/dl, medan värden över 200 mg/dl räknas som diabetiska nivåer.
Högt blodsocker under en längre tid kan leda till diabetisk retinopati, det vill säga skador på ögats näthinna orsakade av diabetes. Tillståndet kan – och brukar ofta – leda till blindhet om det inte behandlas. Uppskattningsvis drabbas åtta av tio personer som haft diabetes i tio år eller längre. De små blodkärlen i ögat påverkas negativt av glukos i kroppen, vilket gör dem sköra och benägna att brista. Diabetisk retinopati kan endast upptäckas genom en ögonundersökning hos en ögonläkare. Upptäcks tillståndet i tid går det att hantera, och synen kan bevaras.
Diabetisk nefropati är en progressiv njursjukdom som orsakas av att kapillärerna, de minsta blodkärlen, bryts ned. Njurarna försvagas gradvis och slutar till slut fungera på grund av den långvariga exponeringen för högt blodsocker. Diabetisk nefropati är den vanligaste orsaken till dialysbehandling. Idag finns inga alternativa behandlingsmetoder för detta tillstånd, och dialysen är dessutom inte alltid framgångsrik.
Diabetisk fot är ett tillstånd där fötter och underben förlorat sin nervfunktion och känsel, samtidigt som kärlen i vävnaderna skadas – allt till följd av högt blodsocker. Detta gör fötterna betydligt mer mottagliga för infektioner. Vissa av dessa infektioner, exempelvis kallbrand (gangrän), kan bli så allvarliga att amputation av en eller båda fötterna blir nödvändig.
Diabetisk ketoacidos (DKA) innebär att blodets pH-värde sjunker på grund av brist på insulin. Detta leder till en ansamling av ketonkroppar i blodet. Ketonkroppar är ämnen som normalt reglerar blodets pH-nivå. Ett sänkt pH-värde i blodet kan få levern att övergå till att bryta ner fett, vilket utan snabb och grundlig behandling leder till döden. Muskler och hjärna påverkas av ketonkropparna på samma skadliga sätt.
Ett diabetiskt koma uppstår när kroppen hamnar i ett komatöst tillstånd på grund av en blodsockernivå som kroppen inte längre klarar av att hantera. Ibland kan även diabetisk ketoacidos leda till att en person faller i diabetiskt koma. Upptäcks tillståndet i tid kan koma ofta brytas med intravenös vätskebehandling i olika omfattning. Ett diabetiskt koma kan dock också vara dödligt.
Konsekvent högt blodsocker kan skada ögon, njurar, nerver och blodkärl, och i värsta fall bli livshotande. Regelbundna hälsokontroller, en balanserad kost med begränsat intag av socker och snabba kolhydrater samt fysisk aktivitet är nyckeln till att hålla blodsockret inom ett säkert intervall – oavsett om du har diabetes eller inte.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online