Vad är insulinresistenssyndrom?

Insulinresistenssyndrom är en metabol störning som kan vara en föregångare till flera allvarliga hälsotillstånd, bland annat typ 2-diabetes, hjärtsjukdom, dyslipidemi (störda blodfetter) och högt blodtryck. Enligt American Academy of Family Physicians (AAFP) kan tidig identifiering och behandling av tillståndet hjälpa till att förebygga framtida, livshotande sjukdomar.

Historik

Redan 1988 föreslog forskaren G. M. Reaven att resistens mot insulin ligger till grund för många hälsotillstånd, i sin uppmärksammade föreläsning "Role of insulin resistance in human disease". Enligt AAFP beräknas 70 till 80 miljoner människor i USA leva med insulinresistenssyndrom, vilket gör det till ett utbrett folkhälsoproblem.

Vad är insulinresistens?

Insulin är ett hormon som ser till att kroppens vävnader tar upp glukos (socker) från blodet. När en person utvecklar insulinresistens reagerar vävnaderna inte längre på rätt sätt på hormonet. Som svar börjar buspottkörteln producera allt mer insulin för att kompensera.

Kroppen kan hantera denna obalans i många år genom ökad insulinproduktion, men så småningom hinner buspottkörteln inte ikapp. Då är risken stor att tillståndet utvecklas till typ 2-diabetes.

Riskfaktorer

Flera faktorer ökar risken att drabbas av insulinresistenssyndrom:

• Arv: Personer med nära släktingar som har diabetes löper större risk.
• Graviditetsdiabetes: De som tidigare haft diabetes under graviditet hör till riskgruppen.
• PCOS: Polycystiskt ovariesyndrom är kopplat till ökad insulinresistens.
• Övervikt: Särskilt bukfetma, det vill säga fett runt magen, är den starkaste riskfaktorn.

Diagnos

Insulinresistenssyndrom är svårt att diagnostisera. Ofta ställs diagnosen utifrån riskfaktorer och läkarens kliniska bedömning. Det finns ett specifikt test, den så kallade euglykemiska insulinklamptekniken, som kan mäta kroppens känslighet för insulin exakt. Testet är dock komplicerat och används därför främst inom forskning snarare än i den vanliga vården.

Behandling

Behandlingen av insulinresistenssyndrom bygger framför allt på livsstilsförändringar:

• Kost: En hälsosam kost rik på fiber, exempelvis fullkorn, grönsaker och baljväxter.
• Motion: Minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag. Träning gör att kroppen blir mer känslig för insulin.
• Viktminskning: Personer med övervikt bör sträva efter att gå ner i vikt. Redan en viktminskning på cirka 15 procent kan minska insulinresistensen avsevärt.

Läkemedel rekommenderas för närvarande inte som primär behandling av insulinresistenssyndrom – livsstilen är det viktigaste verktyget för att vända utvecklingen och förebygga typ 2-diabetes.