Det finns två grundläggande typer av diabetes. Vid typ 1-diabetes producerar inte kroppen insulin – ett hormon som behövs för att bryta ner glukos och använda det som bränsle för kroppen. Vid typ 2-diabetes, som är den vanligaste formen av sjukdomen, kan kroppen inte tillgodogöra sig det insulin som produceras. Båda typerna kan leda till en mängd olika hudproblem.
Hudbesvär är mycket vanligt bland personer med diabetes eftersom sjukdomen påverkar så många system i kroppen. Även om de flesta hudproblem går att behandla, kan många diabetiker med nervpåverkan uppleva nedsatt känsel – vilket innebär att de inte märker när de skadar sig på ben eller fötter. Har de dessutom kärlpåverkan läker sår dåligt. Denna kombination slutar i värsta fall med att en fot eller ett ben måste amputeras. Personer med diabetes löper hela tio gånger större risk än andra att behöva amputation.
Personer med diabetes kan drabbas av samma hudproblem som alla andra, exempelvis bakterieinfektioner, svampinfektioner och klåda, men symtomen och konsekvenserna blir ofta allvarligare. Andra hudtillstånd, som diabetisk dermopati, diabetiska blåsor och neurogena sår, förekommer betydligt oftare inom diabetikergruppen än i övriga befolkningen.
Bakterieinfektioner kan visa sig som styes, bölder eller karbunklar. De kan orsakas av flera olika bakterier, där stafylokocker är den vanligaste. Infektionerna kännetecknas av svullnad, rodnad och smärta och behandlas effektivt med antibiotika.
Svampinfektioner beror oftast på jästsvampen Candida albicans och uppträder i kroppens varma och fuktiga områden, exempelvis under brösten, i ljumskvecken eller i armhålorna. Behandlingen består av receptbelagt svampdödande läkemedel.
Klåda kan bero på många saker, som svampinfektioner eller torr hud, men hos diabetiker orsakas den ofta av sämre cirkulation. Besvären kan lindras med fuktgivande lotioner, milda tvålmedel och genom att begränsa badning och duschning.
Diabetisk dermopati är ett vanligt hudtillstånd som drabbar upp till 50 procent av alla med diabetes. Det visar sig som fläckvisa, runda eller ovala ljusbruna fläckar, oftast på underbenen. Fläckarna kan vara fjällande och kliande, men de kräver i regel ingen medicinsk behandling.
Diabetiska blåsor kan uppstå till följd av diabetisk neuropati. De smärtfria blåsorna sitter ofta på handryggen samt på fingrar, tår och fötter. Den bästa behandlingen är god kontroll av blodsockernivåerna. Blåsorna läker vanligen inom ungefär tre veckor.
Neurogena sår, även kallade diabetiska fotsår, drabbar omkring 15 procent av alla diabetiker. Risken är störst för dem vars blodsockervärden är sämst kontrollerade. Såren uppstår när ett sår inte upptäcks i tid, eftersom känselnedsättningen gör att personen inte märker att skadan ens finns.
Acanthosis nigricans antas hänga samman med insulinresistens. Tillståndet ger mörkfärgad och förtjockad hud, oftast i hudveck, men ibland även på fingrarnas knogar. Det är vanligare bland personer som är kraftigt överviktiga.
Flera mer ovanliga hudtillstånd kan också drabba personer med diabetes. Bland dessa finns scleroderma diabeticorum, vitiligo, nekrobiosis lipoidica diabeticorum, eruptiv xantomatos, disseminerat granuloma anulare och digital skleros. Har du ovanliga hudutslag, fläckar, fjällning eller knotiga förändringar – kontakta alltid din läkare. De flesta av dessa tillstånd går att behandla.
American Diabetes Association listar flera sätt att vårda huden vid diabetes:
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online