Symtom på typ 1- och typ 2-diabetes – tecken, skillnader och risker

Diabetes har nått epidemiska proportioner både i USA och världen över. Här får du en genomgång av de viktigaste fakta om typ 1- och typ 2-diabetes – symtomen, skillnaderna mellan typerna och varför tidig upptäckt spelar så stor roll.

Vanliga symtom

De klassiska symtomen på diabetes är extrem törst, ihållande trötthet, lättlöstad irritation, suddig syn och täta toalettbesök.

Eftersom cellerna inte kan ta upp sockret från blodet drabbas patienter ofta av en stark hungerkänsla. Samtidigt gör den frekventa urineringen att socker förs ut ur kroppen med urinen. Kombinationen av hunger och vätskeförlust leder ofta till oförklarlig viktnedgång.

Diabetes ökar dessutom risken för infektioner i tandköttet, vilket i sin tur kan göra att tänderna blir lösa.

Många människor lever med diabetes utan att märka några symtom alls i början. Det är inte ovanligt att det går fem till åtta år från sjukdomens debut tills diagnosen ställs.

Skillnaden mellan typ 1 och typ 2

Symtomen vid typ 1- och typ 2-diabetes är mycket lika, men de två formerna kan skiljas åt med hjälp av åldern vid diagnos och patientens behov av insulin.

• Typ 1-diabetes: Diagnostiseras oftast hos yngre, ofta före 30 års ålder. Patienterna behöver alltid insulinbehandling och har ketoner i urinen.
• Typ 2-diabetes: Drabbar främst äldre; de flesta diagnostiseras vid 50 års ålder eller senare. Sjukdomen kan ofta hanteras med livsstilsförändringar och läkemedel innan insulin krävs.

I vissa fall går det dock inte att entydigt skilja mellan typ 1 och typ 2, eftersom gränserna kan vara flytande.

När ska du söka vård?

Tala med din läkare om någon i din familj har diabetes – ärftlighet är en av de starkaste riskfaktorerna. Läkaren kan då planera regelbundna hälsokontroller och blodprover för att upptäcka sjukdomen i tid.

Flera olika blodprov används för att diagnosticera diabetes:

• P-glukos – blodsockermätning utan fasta
• P-glukos efter fasta – fasteglukostest
• HbA1c – visar det genomsnittliga blodsockret över två till tre månader
• Oral glukosbelastning (OGTT) – mäter hur kroppen hanterar en sockerbelastning

Därför är tidig diagnos så viktig

Diabetes ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar två till tre gånger. Sjukdomen leder också till en rad komplikationer, bland annat neuropati (nervskador), nefropati (njurskador) och retinopati (näthinneskador).

En tidig diagnos gör det möjligt att få kontroll över blodsockernivån genom livsstilsförändringar och medicinering, samt att i rätt tid sätta in behandlingar som förebygger komplikationer. Många kliniska studier visar entydigt att god blodsockerkontroll avsevärt minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och andra diabetiska komplikationer. Ju tidigare diagnosen ställs, desto snabbare kan rätt behandling påbörjas.

Risken i siffror

Livstidsrisken att insjukna i diabetes är ungefär en på tre för män och två på fem för kvinnor. Personer med hispaniskt ursprung löper högst risk att utveckla sjukdomen jämfört med andra befolkningsgrupper. En person som får diabetesdiagnos vid 40 års ålder förlorar i genomsnitt 11–15 år av sin förväntade livslängd.