
Diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna som diagnostiseras hos barn i USA. Uppskattningsvis lever cirka 125 000 barn under 19 år med sjukdomen, och varje år tillkommer fler än 15 000 nya fall. Behandlingen innebär ett livslångt engagemang med regelbundna blodsockerkontroller och en noggrant planerad kost. En del barn behöver insulinbehandling, medan andra kan klara sig bra med enbart kostregim.
Diabetes är en allvarlig sjukdom som i värsta fall kan bli livshotande. Den beror på att kroppen inte förmår producera eller använda insulin på rätt sätt – hormonet som omvandlar maten, särskilt socker och stärkelse, till den energi kroppen behöver. En tidig diagnos är avgörande för att kunna hantera sjukdomen på bästa sätt och begränsa dess effekter på barnet.
Diabetes går inte att botas, men den kan behandlas genom en livsstil med bra kost, fysisk aktivitet och balanserade insulinnivåer – med eller utan medicinering. Nyckeln är att hålla blodsockret så jämnt som möjligt.
Vid typ 1-diabetes producerar kroppen för lite insulin eller inget alls. Det är en autoimmun sjukdom som oftast debuterar i barndomen eller i tidiga tonåren. Sjukdomen har en genetisk komponent och förekommer ofta i flera generationer inom samma familj. Barn av kaukasiskt ursprung har högst förekomst av typ 1-diabetes. Barn som får diagnosen måste ta dagliga insulinsprutor.
Bakom typ 2-diabetes ligger samma grundproblem: kroppen kan inte producera eller använda det insulin som krävs för att omvandla mat till energi. Denna form diagnostiseras oftast hos barn mellan 12 och 14 års ålder, och fler flickor än pojkar drabbas. Antalet fall har stigit kontinuerligt sedan 1994.
De första tecknen på typ 1-diabetes kan vara svåra att upptäcka eftersom de liknar många andra sjukdomar. Ibland ser symptomen ut som en virusinfektion eller influensa. De viktigaste tecknen, som nästan alltid finns med, är onormal törst (polydipsi), riklig urinering (polyuri) och oförklarlig viktminskning – dessa är oftast de mest synliga.
Ibland tillkommer andra symptom, till exempel uttorkning trots att barnet fått gott om vätska, kräkningar, förvirring, sängvätning hos ett barn som aldrig tidigare haft sådana problem, slöhet samt svampinfektioner i munnen, halsen eller underlivet. Även influensaliknande besvär och en karakteristisk, fruktig doft från andedräkten kan förekomma. I vissa fall uppstår tung och ansträngd andning, och i svåra situationer kan barnet bli apatiskt eller tappa medvetandet.
Kraftig törst och riklig urinering är även varningstecken på typ 2-diabetes, men därutöver skiljer sig symptomen åt. Barn med typ 2-diabetes visar ofta domningar eller stickningar i händer och fötter samt klåda. Det är också vanligt med utmattning, onormal hunger, suddig syn och irritation. Sår och skärsår läker långsamt, och högt blodtryck kan förekomma redan i unga år. Ett annat tecken är acanthosis nigricans – mörka, sammetliknande hudförändringar i armvecken eller runt halsen.
Barndomsfetma och en stillasittande livsstil har bidragit till ökningen av typ 2-diabetes hos barn. Antalet fall ökar med cirka 3 procent per år, och bland barn under 5 år är ökningen så hög som 5 procent per år. Mer än hälften av de barn som får diagnosen typ 2-diabetes utvecklar komplikationer inom 15 år.
Studier har visat att en viktminskning på 7–10 procent av barnets kroppsvikt, kombinerad med måttlig motion, kan förebygga insjuknande i typ 2-diabetes. (Statistik från Juvenile Diabetes Foundation.)
Ett av de viktigaste verktygen för en lyckad diabetesvård hos barn är familjens stöd och engagemang. Den strukturerade kosten och de regelbundna blodsockermätningarna är mycket svåra för ett barn att hantera utan vuxnas hjälp. En annan nyckel är att involvera skolsköterskan och lärarna, så att de har kunskapen som krävs för att upptäcka varningstecken i tid.
Det är viktigt att låta barnet med diabetes leva så normalt som möjligt, och endast begränsa de aktiviteter som läkaren uttryckligen rekommenderar. Det kan vara svårt för föräldrar att acceptera att deras barn har en sådan sjukdom, och de behöver vara medvetna om att inte överbeskydda barnet utifrån sin egen oro. Med god kommunikation, regelbundna mätningar, bra kost, motion och starkt stöd kan barn med diabetes få ett fullvärdigt och meningsfullt barndomsliv.
Kom ihåg: Misstänker du att ditt barn har diabetes ska du kontakta vården snarast. Vid symptom som tung andning, apati eller medvetslöshet bör du söka akut vård direkt, eftersom det kan vara tecken på livshotande ketoacidos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online