Diabetes är en allvarlig sjukdom som har nått epidemiska proportioner både i USA och i europeiska länder. Cirka 20 miljoner amerikaner har fått diagnosen diabetes, och bland dem finns många barn under 14 år.
Diabetes är en sjukdom som hänger samman med insulin – ett hormon som hjälper kroppen att omvandla socker och andra näringsämnen till energi. När insulin saknas stiger blodsockernivån kraftigt. Diabetes uppstår antingen när kroppen producerar mycket lite eller inget insulin alls (typ 1-diabetes), eller när kroppens celler blir resistenta mot insulin (främst kopplat till typ 2-diabetes).
Många faktorer bidrar till att diabetes utvecklas – både genetiska och miljömässiga. Att ha släktingar eller familjemedlemmar med diabetes innebär en betydligt ökad risk. En familjehistoria med typ 2-diabetes ökar exempelvis risken att insjukna fem till tio gånger.
Samtidigt kan diabetes utvecklas även hos personer utan någon familjär bakgrund. Forskare har identifierat flera gener som är kopplade till förhöjd risk. Typ 1-diabetes är exempelvis associerat med generna DR3 och DR4 i HLA-regionen (humant leukocytantigen). Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa gener endast gör en person mer mottaglig för sjukdomen – ytterligare faktorer krävs för att utlösa den, såsom fetma, exponering för vissa livsmedel eller en virusinfektion.
Typ 1-diabetes anses bero på en gradvis förstörelse av betacellerna i bukspottkörteln, orsakad av en autoimmun reaktion. Betacellerna ansvarar för kroppens insulinproduktion. Förstörelseprocessen kan pågå i månader eller till och med år utan att ge några symtom. Typ 2-diabetes drivs däremot främst av en kombination av genetiska faktorer, övervikt och fysisk inaktivitet.
Du bör informera din läkare om du har en förstagradssläkting (mamma, pappa, syster, bror, son eller dotter) som har fått diagnoserna diabetes, högt blodtryck, fetma eller höga kolesterolvärden. Detta hjälper läkaren att bedöma din individuella risk och vid behov planera regelbundna kontroller.
Vissa hälsotillstånd kan även de utlösa diabetes, exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), akromegali, Cushings syndrom, feokromocytom och hypertyreos (överaktiv sköldkörtel). Graviditet kan dessutom ge upphov till graviditetsdiabetes hos cirka 5 procent av alla gravida kvinnor, vilket vanligtvis går över efter förlossningen men ökar risken för typ 2-diabetes senare i livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online