Katter är mindre benägna att utveckla diabetes mellitus än hundar. Nuvarande uppskattningar:
- Hundar: Prevalens ~1 % (1 av 100). Mellanålders, överviktiga, okastrerade tikar högre risk. Predisponerade raser: Samojed, Miniatyrschnauzer, Pudel, Dachshund.
- Katter: Prevalens ~0,2–0,5 % (1 av 200–500). Riskfaktorer: övervikt, inaktivitet, hane, Burmeser ras, glukokortikoidanvändning.
Patofysiologi skiljer sig
- Hundar: Primärt typ 1-liknande (immunmedierad β-celldestruktion). Kräver livslång insulin.
- Katter: Primärt typ 2-liknande (insulinresistens + amyloiddeposition). Tidig insulin + lågt kolhydrat kan ge remission hos 30–50 % av fallen.
Kliniska tecken (båda)
- Polyuri/polydipsi (överskott urinering/törst)
- Viktnedgång trots god aptit
- Lethargi, dåligt päls
- Katter: plantigrad ställning (diabetisk neuropati)
Diagnostik & Hantering
Persistierande hyperglykemi + glykosuri bekräftar diagnos. Behandling: artspecifik insulin, kosthantering (högprotein/lågt kolhydrat för katter; högfiber för hundar), viktkontroll, hemma glukosövervakning.
Slutsats: Hundar drabbas oftare och är nästan alltid insulinberoende; katter har signifikant remissionschans med aggressiv tidig hantering.
