Personer med diabetes löper en ökad risk att drabbas av bältros – ett smärtsamt utslag som orsakas av varicella-zosterviruset, samma virus som ger vattkoppor. Orsaken är att diabetes kan försvaga immunförsvaret, vilket gör det svårare för kroppen att bekämpa viruset.
Allvarliga komplikationer vid bältros
Personer med diabetes som insjuknar i bältros har dessutom större risk att drabbas av allvarliga komplikationer, till exempel:
- Postherpetisk neuralgi: Ett kroniskt smärttillstånd som kan utvecklas efter bältros. Det kan ge kraftig smärta, sveda och klåda som varar i månader eller till och med år.
- Synproblem: Bältros kan påverka ögonen och leda till inflammation, ärrbildning och i värsta fall blindhet.
- Hörselfproblem: Bältros kan även drabba öronen och orsaka hörselnedsättning samt balansrubbningar.
- Hjärnhinneinflammation (meningit): En allvarlig infektion som drabbar hjärnan och ryggmärgen och som kan utlösas av bältros.
- Hjärninflammation (encefalit): En allvarlig infektion i själva hjärnvävnaden som kan bero på bältros.
Så minskar du risken att få bältros
Har du diabetes finns det flera åtgärder du kan vidta för att skydda dig mot bältros:
- Låt dig vaccinera: Vaccination mot bältros rekommenderas för alla vuxna över 50 års ålder, oavsett om man har diabetes eller inte.
- Håll blodsockret under kontroll: Ett väl reglerat blodsocker bidrar till att stärka immunförsvaret och därmed minska risken för bältros.
- Undvik kontakt med personer som har aktiv bältros: Viruset kan överföras från blåsorna vid aktiv bältros, framför allt till personer med diabetes eller annat nedsatt immunförsvar.
- Praktisera god hygien: Tvätta händerna ofta och undvik att röra vid ögon, näsa och mun för att förhindra smittspridning.
När ska du söka vård?
Om du har diabetes och misstänker att du fått bältros är det viktigt att kontakta läkare så snart som möjligt. Tidig behandling med antivirala läkemedel kan minska risken för komplikationer och lindra besvären avsevärt.
