Insulin kan inte tas via munnen, eftersom syrorna och enzymerna i matsmältningssystemet skulle bryta ner hormonet och göra det helt verkningslöst innan det hinner nå blodet. Därför måste insulin ges genom injektion.
Trots detta sprutas insulin aldrig direkt in i ett blodkärl. Istället injiceras det i fettlagret strax under huden, den så kallade subkutana vävnaden. Det finns flera viktiga skäl till detta:
Insulin är ett hormon som ska fungera bäst när det gradvis frisätts ut i kroppen. Sprutas det direkt in i ett blodkärl uppstår en plötslig och kraftig topp av insulin i blodet, vilket snabbt kan sänka blodsockret till farligt låga nivåer. Den långsamma absorptionen från fettvävnaden efterliknar istället kroppens naturliga insulinutsöndring.
Fettlagret under huden är betydligt mindre känsligt än muskel- och kärvävnad. En subkutan injektion gör därför betydligt mindre ont, vilket är extra viktigt för dem som behöver spruta sig flera gånger varje dag.
Fettlagret fungerar som en naturlig dämpande kudde som minskar risken att nålen skadar nerver, blodkärl eller andra strukturer som ligger djupare i kroppen.
Samtidigt har fettvävnaden en god blodförsörjning. Det innebär att insulinet trots den långsamma frisättningen ändå tas upp effektivt i blodomloppet och kan börja verka inom rimlig tid.
De flesta personer med diabetes injicerar insulin flera gånger per dag, ofta i samband med måltider samt vid läggdags. Doseringen anpassas individuellt och beror på faktorer som aktuellt blodsockervärde, matintag, fysisk aktivitet och typ av diabetes. Med rätt teknik och rutiner blir de dagliga injektionerna både trygga och lättare att hantera i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online