
Blodsockernivån i kroppen regleras framför allt av hormonet insulin, som bildas i de så kallade betacellerna i bukspottkörteln. Efter en måltid, när mängden glukos i blodet stiger, frisätter bukspottkörteln insulin ut i blodbanan. Insulin binder sedan till specifika receptorer på cellernas yta i levern, muskulaturen och fettväven, vilket gör att glukos kan ta sig in i cellerna. Där används det antingen som energikälla direkt eller lagras för senare behov.
Insulin stimulerar upptaget av glukos i leverns, musklernas och fettvävens celler. Denna process kallas glukostransport. Glukosen används därefter för energiproduktion eller lagras som glykogen i lever och muskler, alternativt som triglycerider i fettväven.
Glukagon är ett annat hormon som produceras i bukspottkörteln. Det verkar motsatt mot insulin och höjer blodsockret när nivåerna sjunker för lågt, till exempel mellan måltider eller under fasta. Glukagon stimulerar levern att bryta ner det lagrade glykogenet till glukos, som sedan frisätts ut i blodet.
Flera andra hormoner kan också påverka blodsockernivåerna, bland annat kortisol, adrenalin och tillväxthormon:
Sammantaget fungerar dessa hormoner tillsammans som ett fint inställt reglersystem som håller blodsockret inom ett smalt och stabilt intervall – avgörande för att kroppens celler ska få en jämn energiförsörjning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online