Människors toxicitetsprofil
Inga kända toxiska effekter av molybden har dokumenterats hos människor, även vid mycket höga exponeringar. Denna slutsats bygger på yrkesstudier, kostintagsdata och kontrollerade tilläggsstudier.
Viktiga evidenspunkter
- Djur ≠ Människa: Medan höga doser orsakar toxicitet hos djur (t.ex. tillväxthämning, anemi, leddeformiteter hos idisslare), har dessa effekter inte återupprepats hos människor. Artskillnader i metabolism och kopparinteraktion begränsar extrapolering.
- Icke-genotoxisk, icke-cancerogen, icke-teratogen: Molybden orsakar inte DNA-mutationer, cancer eller missbildningar i tillgängliga human- och djurdata.
- Essentiell näringsämne: Molybden är kofaktor för vitala enzymer (xantin oxidase, aldehyd oxidase, sulfit oxidase, mitochondriellt amidoximreducerande komponent). Brist är sällsynt men dokumenterad vid genetiska störningar och långvarig TPN utan molybden.
Kostintag & övre gränser
| Grupp | RDI (µg/dag) | UL (µg/dag) |
| Vuxna 19+ | 45 | 2 000 |
| Graviditet/Amning | 50 | 2 000 |
| Barn 1–18 | 17–43 | 300–1 700 |
UL = Tolerabel övre intagnivå (Institute of Medicine). Inga biverkningar rapporterade vid intag upp till UL.
Hög-exponeringsscenarier
- Yrkesmässig (gruvbrytning, metallurgi): Inhalation av molybdendamm/roker → tillfällig luftvägsirritation, förhöjt serumurinsyra (molybden hämmar xantin oxidase), men ingen kronisk sjukdom etablerad.
- Tillägg: Dosering upp till 1 500 µg/dag använts i studier för Wilsons sjukdom, cancerprevention, etc., utan allvarlig toxicitet.
- Miljömässig: Områden med hög molybden i jord/vatten (t.ex. delar av Armenien) → högt intag (10–15 mg/dag) associerat med giktliknande symtom och förhöjd urinsyra, men inte övert toxicitet.
Interaktion med koppar
Högt molybdenintag (särskilt som tetratiomolybdat) kan hämma kopparupptag, vilket leder till sekundär kopparbrist (anemi, neutropeni, neuropati). Detta är den primära toxicitetsmekanismen hos idisslare och en teoretisk oro hos människor vid mycket höga doser.
Praktisk slutsats
- Normal kostintag (bönor, korn, nötter, bladgrönsak, inälvsmat) ger 80–300 µg/dag – väl inom säkerhetsmarginalen.
- Tillägg över RDI är onödigt för de flesta.
- Patienter på tetratiomolybdat-terapi kräver kopparövervakning.
- Ingen evidens stödjer molybdentoxicitet från mat eller standardtillägg hos friska människor.