Flera läkemedel har visat sig kunna orsaka viktuppgång, även om få av dem ursprungligen utvecklades för detta ändamål. Antidepressiva läkemedel, antipsykotika, stämningsstabiliserande medel och diabetesläkemedel har kopplats till allt från mild till kraftig viktuppgång hos patienter som behandlas för helt andra tillstånd. Rådfråga alltid legitimerad vårdpersonal innan du använder något läkemedel, oavsett syfte.
En översiktsartikel som publicerades i oktobernumret 2010 av tidskriften Journal of Psychiatry undersökte antidepressiva läkemedel som anses kunna ge viktuppgång. Författarna gick igenom den medicinska litteraturen för att reda ut de ofta motsägelsefulla studierna, genom att söka i flera medicinska databaser med hjälp av olika antidepressiva preparats varunamn.
De registrerade genomsnittlig viktändring och standardavvikelse för respektive läkemedel och genomförde därefter kvantitativa analyser. Resultaten visade att amitriptylin, mirtazapin och paroxetin korrelerade med en ökad risk för viktuppgång. Författarna varnade samtidigt för att vissa patientgrupper kan löpa risk för fetmarelaterade komplikationer, bland annat typ 2-diabetes, arterioloskleros (kärlförkalkning) och kranskärlssjukdom.
En studie som publicerades i marsnumret 2010 av Developmental Psychobiology undersökte hur serotonin påverkar ätbeteendet hos en experimentell grupp råttor. Författarna använde råttor som hanterats som nyfödda och noterade att dessa hade större aptit på söta livsmedel jämfört med råttor som inte hade hanterats.
Läkemedel som ökar serotoninhalten i blodet kallas selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Studien fann att förhöjda serotoninnivåer direkt korrelerade med risken för ökad viktuppgång. I ett andra experiment delades de hanterade råttorna i två grupper, där hälften fick läkemedlet imipramin som motverkar processen. Resultatet visade att råttorna som behandlades med imipramin hade återhämtat sig från den viktuppgång som de ökade serotoninnivåerna orsakat efter 60 dagars behandling.
En studie om viktuppgång som omfattade nästan 10 000 barn och ungdomar publicerades i decembernumret 2010 av Primary Care Companion of the Journal of Clinical Psychiatry. Författarna jämförde en grupp deltagare som behandlades med stämningsstabiliserande läkemedel med en grupp som inte medicinerades alls.
Man undersökte särskilt effekterna av litium, karbamazepin och derivat av valproinsyra. Resultatet visade att gruppen som fick stämningsstabiliserande läkemedel hade betydligt större sannolikhet att drabbas av viktuppgång och fetma.
Marsutgåvan 2011 av Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism undersökte tillväxt- och viktuppgång vid behandling med humant tillväxthormon (hGH). Forskarna studerade totalt 3 215 barn födda i förtid och delade in dem i två grupper: en prematurgrupp född mellan graviditetsvecka 33 och 37, samt en mycket prematur grupp född före vecka 33.
Studien visade att behandling med hGH ledde till en betydande viktuppgång i båda grupperna.
Aripiprazol är en läkemedelsbehandling som används för att förstärka effekten av antidepressiva läkemedel vid svår depressiv störning (MDD). I februariutgåvan 2011 av CNS Drugs utvärderade forskarna läkemedlets effekt på kroppsvikten i tre kliniska prövningar om sex veckor vardera.
Resultaten visade att aripiprazol var väl tolererat med få biverkningar och endast gav en begränsad viktuppgång.
Kom ihåg att viktuppgång för de flesta av dessa läkemedel är en biverkning snarare än ett avsett syfte. Diskutera alltid med din läkare innan du påbörjar, byter eller avslutar någon medicinering, eftersom dosering och lämpliga behandlingsalternativ behöver bedömas individuellt utifrån din hälsosituation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online