Har du en stillasittande livsstil och inte håller koll på ditt kaloriintag är risken stor att du lägger på dig oönskade kilon. Viktuppgång kan dock vara en långsammare process än du tror. För att gå upp ett kilo fett behöver kroppen cirka 7 700 extra kalorier. Just därför att processen är så gradvis kan du gå upp i vikt utan att själv märka det. Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention betraktas omkring 60 miljoner vuxna i USA som feta.
För att hålla kontroll över din vikt behöver du väga dig regelbundet och vara lyhörd för signalerna från din kropp. Rådgör även med din vårdcentral eller läkare för att ta reda på om du ligger på en hälsosam kroppsvikt.
När du går upp i vikt utsätts dina leder för extra press. Du kan börja känna värk i de viktbärande lederna, som knän och vrister, och ländryggen kan också börja smärta. Obehaget blir ofta tydligare efter träning eller efter att ha stått upp länge.
Fett är en form av lagrad energi i kroppens celler och är biologiskt inaktivt, vilket betyder att det inte förbrukar energi. I takt med att fettmängden och vikten ökar ökar också bördan på hjärtat, lungorna och skelettmusklerna. De måste helt enkelt arbeta hårdare för att bära upp den extra vikten. Därför tenderar tröttheten att öka i takt med att kroppsfettet ökar.
Du kanske inte märker den ökade tröttheten direkt, men om sysslor som tidigare kändes lätta plötsligt blivit märkbart svårare kan det vara ett tecken på att du har lagt på dig.
Viktuppgång kan få ditt blodtryck att stiga till ohälsosamma nivåer, ett tillstånd som kallas hypertoni. När vikten ökar måste hjärtat pumpa ut en större blodvolym för att försörja kroppens vävnader med blod och syre. Den större blodvolymen medför ett ökat tryck mot kärlväggarna.
Blodtrycket anges med två värden: det övre talet är det systoliska trycket och det nedre talet är det diastoliska trycket. Enligt Mayo Clinic bör blodtrycket ligga på 120 mm Hg över 80 mm Hg, eller lägre. När du gradvis går upp i vikt kan ett tillstånd som kallas prehypertoni utvecklas, med värden mellan 120–139 mm Hg över 80–89 mm Hg. Viktnedgång kan behandla prehypertoni innan det utvecklas till full hypertoni, enligt Mayo Clinic.
Svullnad, särskilt i armar och ben, kan vara ett tecken på vätskeansamling. Det kan få dig att gå upp i vätskevikt, men denna viktuppgång är oftast tillfällig och förekommer ofta i samband med menstruationscykeln eller efter en saltrik måltid. Om tillståndet blir kroniskt kallas det ödem.
Ett tydligt tecken på att du hållit kvar vätska snarare än lagt på dig verkligt fett är om kläder, skor och smycken, som ringar eller en armbandsur, börjar sitta för trångt under dagens lopp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online