Fetma arvbarhet uppskattas till 40–70% (tvilling/adoptionsstudier), men genetik ensam bestämmer inte utfall.
Genetisk arkitektur
- Monogenetisk (sällsynt): LEP, LEPR, MC4R, POMC, PCSK1 – svår tidig debut fetma; leptin-melanokortin-väg.
- Polygenetisk (vanlig): >500 GWAS-lokus; FTO starkast (aptitreglering). Varje variant liten effekt; polygenetiska riskpoäng (PRS) förklarar ~5–10% av varians.
- Syndromisk: Prader-Willi, Bardet-Biedl, Alström syndrom.
Gen-miljö interaktion
- Genetisk benägenhet + obesogen miljö (ultrabearbetad mat, sittande, stress, sömnbrist, endokrina störningsmedel) → fetma.
- Epigenetik: in utero exponeringar (maternal nutrition, diabetes) programmerar metaboliska sättpunkter.
- Tarmmikrobiom: arvbar komponent; påverkar energiuppskörd och inflammation.
Kliniska implikationer
- PRS inte redo för rutinprediktion.
- Monogenetisk testning vid svår tidig debut fetma + hyperfagi + familjeanamnes.
- Livsstilsintervention är effektiv över alla genetiska riskstrata – genetik laddar gevär, miljö drar avtryckaren.
Fokus på modifierbara faktorer: kostkvalitet, fysisk aktivitet, sömn, stresshantering, läkemedelsgenomgång.
