Lapbandet är en vanlig kirurgisk implanterbar anordning som används för att behandla fetma. En justerbar ring placeras runt den övre delen av magsäcken, strax under mellangärdet, och begränsar hur mycket mat en person kan äta innan känslan av mättnad infinner sig. Efter operationen drabbas dock vissa patienter av esofagusspasmer – ofrivilliga sammandragningar i matstrupens muskulatur som kan orsaka intensiv smärta och störa matens passage ner till magsäcken. Den exakta orsaken är fortfarande okänd, men det finns flera utlösande faktorer som patienter aktivt kan arbeta för att undvika.
Esofagusspasmer kan variera från ett obehagligt tryck i bröstet till extrem smärta som strålar ut genom hela bröstkorgen och ryggen. Besvären delas in i två huvudkategorier:
Spasmer som är så allvarliga att de hindrar en person från att äta eller dricka tillräckligt kan bli farliga, eftersom de i längden kan leda till undernäring eller uttorkning.
Den exakta orsaken till esofagusspasmer är okänd, men de misstänks kunna bero på en störning i de nerver som styr sväljprocessen. Varför vissa lapband-patienter utvecklar spasmer medan andra helt förblir besvärsliga är fortfarande ett mysterium för forskarna. Det finns dock flera identifierbara faktorer som kan bidra till problemet.
Irritation i magsäcken eller matstrupen tycks vara den viktigaste utlösande faktorn. Irritationen kan ha både fysiska och kemiska orsaker:
Att äta mycket varm eller mycket kall mat kan fungera som en fysisk chock för matstrupen. Även tryck mot matstrupen eller mellangärdet spelar roll – redan att äta något mer än vad magsäcken bekvämt rymmer kan skapa tillräckligt tryck för att utlösa spasmer. Mat som inte tuggats ordentligt kan dessutom bli för stor för att passera genom den smala öppningen i lapbandet.
När maten fastnar uppstår kraftigt obehag och uppstötningar, där musklerna pressar tillbaka maten upp genom matstrupen i en rörelse som liknar kräkning. Vissa frukter och grönsaker, exempelvis vindruvor, tomater, persikor och äpplen, är särskilt riskfyllda eftersom deras skal ofta inte bryts ner tillräckligt vid tuggning och därför kan orsaka blockeringar. Ett lapband som justerats med en alldeles för liten öppning ökar dessutom frekvensen av stopp och gör att fast föda trycks upp mot mellangärdet på samma sätt som vid överätning.
Syrarik mat och sura uppstötningar kan också trigga igång spasmer. Livsmedel som citrusfrukter och tomater kan vara tillräckligt syrade för att irritera slemhinnorna i magsäck och matstrupe. Även psykisk stress spelar in: ångest kan få magsäcken att bilda för mycket saltsyra. Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), där magsyrainnehåll och/eller galla regelbundet flödar tillbaka upp i matstrupen, ökar ytterligare risken för spasmer.
Esofagusspasmer kan ofta lindras med samma behandlingar som används mot GERD, bland annat antacida läkemedel och kostomläggning. Pepparmyntsolja samt kontrollerade andnings- och avslappningstekniker har visat sig hjälpa till att jämna ut muskelkontraktionerna. Vid svårare besvär kan läkare förskriva mediciner eller injicera Botox för att tillfälligt förlama de nerver som orsakar spasmen. Kirurgiska ingrepp används endast i absolut sista hand, vid extrema fall.
Allt som kan irritera matstrupen eller magsäcken kan fungera som en utlösare hos personer som drabbas av esofagusspasmer. För lapband-patienter är det bästa skyddet att noggrant följa kirurgens eller dietistens kostråd:
Genom att kombinera en varsam äthastighet, rätt matval och regelbunden uppföljning hos vårdgivaren kan lapband-patienter kraftigt minska risken för esofagusspasmer och andra postoperativa besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online