Forskning har visat på ett tydligt samband mellan barnfetma och kranskärlssjukdom (koronar hjärtsjukdom) i vuxen ålder. Barn med fetma löper dessutom ökad risk att utveckla allvarliga hälsotillstånd som diabetes och högt blodtryck – två tillstånd som i sin tur är välkända riskfaktorer för hjärtsjukdom senare i livet.
Kroppsmasseindex (BMI) är ett klassificeringssystem som jämför en individs kroppsvikt med nationella medelvärden. Ett barn med ett BMI-värde på 95 procent eller högre – vilket innebär att barnet väger mer än 95 procent av alla barn i samma ålders- och körsgrupp – klassificeras som fett. Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) hamnar cirka 19 procent av alla barn i USA i denna kategori.
Fetma, tillsammans med de hälsoproblem som ofta följer med den, kan öka risken för att utveckla kranskärlssjukdom i vuxen ålder. Sjukdomen uppstår när fettämnen ansamlas i de blodkärl som försörjer hjärtat. Detta begränsar blodflödet till hjärtat, vilket i värsta fall kan leda till hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.
En studie från 2007, publicerad i New England Journal of Medicine, påvisade ett direkt samband mellan övervikt i barndomen och utveckling av kranskärlssjukdom i vuxen ålder. Forskarna granskade journalerna för över 276 000 skolbarn födda i Danmark mellan 1930 och 1976, och slutsatsen var tydlig: personer med högt BMI som barn hade större sannolikhet att drabbas av kranskärlssjukdom som vuxna än de med lägre BMI-värde.
Fetma hos barn beror oftast på en kombination av fettrik och kalorität kost samt för liten mängd fysisk aktivitet. Utöver att öka risken för framtida hjärtproblem kan stillasittande livsstil och överätning även bidra till allvarliga tillstånd som typ 2-diabetes, högt blodtryck och höga nivåer av det så kallade onda kolesterolet (LDL) – samtliga faktorer som ytterligare ökar risken för kranskärlssjukdom.
Barnfetma kan i många fall förebyggas eller åtgärdas genom hälsosamma matvanor och regelbunden fysisk aktivitet. I vissa situationer kan läkare dock även rekommendera kirurgi eller receptbelagda viktnedgångsmediciner. En familjeläkare bör alltid avgöra vilken åtgärd som passar bäst för att hantera barnets vikt på ett säkert och effektivt sätt.
Vuxna kan minska risken att utveckla kranskärlssjukdom genom goda kost- och motionsvanor samt genom att undvika riskfaktorer som rökning och saltrik mat. Redan etablerad kranskärlssjukdom kan behandlas med kirurgi, läkemedel, förändrade levnadsvanor eller en kombination av dessa åtgärder.
Enligt U.S. National Library of Medicine är hjärtsjukdom den vanligaste dödsorsaken i USA bland både män och kvinnor. Utöver den ökade risken för hjärtproblem kan barnfetma även bidra till andra allvarliga sjukdomar, exempelvis leversjukdom och luftvägsbesvär. Det gör tidiga insatser i barndomen extra viktiga för en långsiktig god hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online