Fetma uppstår när du får i dig fler kalorier än du förbränner. Läkare klassificerar fetma utifrån kroppsmasseindex (BMI), där ett BMI över 30 räknas som fetma. BMI beräknas utifrån förhållandet mellan din längd och vikt. Genetik, kostvanor och fysisk inaktivitet är faktorer som spelar en viktig roll i utvecklingen av fetma. Tillståndet ökar risken för diabetes, hjärtsjukdom, stroke, högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Efter en grundlig undersökning hjälper läkaren dig att hitta rätt behandling för din situation.
Vårdpersonalen undersöker patienter med fetma innan någon behandling påbörjas. De ställer frågor om din sjukdomshistoria, dina kostvanor och din motionsrutin. Blodprover visar om du har problem med sköldkörteln som kan ha bidragit till din viktökning. Proverna avslöjar även leverproblem, kolesterolnivåer och andra fetmarelaterade hälsoproblem. Kroppssammansättningen mäts ofta med hjälp av hudvecksmätning, och din husläkare kan remittera dig till en specialistklinik som har utrustning för mer exakta mätningar. Först efter en fullständig undersökning läggs en individuell behandlingsplan fram.
Vårdpersonalen rekommenderar alltid beteendeförändring innan medicinska åtgärder övervägs. Det innebär att du ändrar dina kostvanor och börjar motionera regelbundet. Din läkare kan ta fram kostråd baserade på din hälsa och dina kaloriebehov. Ofta arbetar ett team av specialister tillsammans med dig och din läkare, exempelvis en dietist eller nutritionist. Tillsammans sätter ni realistiska mål för viktminskningen, lär dig räkna kalorier, läsa livsmedelsetiketter, laga mat och välja hälsosamma alternativ till din tidigare kost. En matdagbok hjälper dig att se vad du äter och vilka situationer som utlöser sötsug. Vårdpersonalen kan också rekommendera en personlig tränare eller enkla övningar anpassade efter din hälsa och storlek. Samtalsstöd kan ingå i behandlingen, och organiserade program som Weight Watchers och Jenny Craig är andra populära alternativ.
Vårdpersonalen kan kombinera beteendeförändring med kosttillskott, receptfria bantningsprodukter eller receptbelagda bantningsmediciner. Dessa preparat dämpar aptiten och gör att du känner dig mätt snabbare. Läkare förskriver oftast dessa behandlingar till patienter med fetma utan andra allvarliga hälsoproblem, eftersom biverkningarna hos många preparat inkluderar hjärtklappning och förhöjt blodtryck. Prata alltid med din läkare innan du provar växtbaserade kosttillskott eller receptfria bantningspillret, eftersom de kan innebära hälsorisker.
Kirurgisk behandling är en sista utväg vid svår fetma, så kallad sjuklig fetma. Sjuklig fetma definieras som en övervikt på mer än 45 kilo. Män med ett BMI över 40 och kvinnor med ett BMI över 35 betraktas som sjukligt feta. Vårdpersonalen rekommenderar operation för patienter med sjuklig fetma och samtidiga hälsoproblem som kan dokumentera att de redan prövat andra metoder för att gå ner i vikt. Fetmakirurgi innebär att man placerar ett band runt magsäcken för att minska den mängd mat som kan ätas per tillfälle. Vid gastrisk bypass opereras matsmältningskanalen om så att maten passerar förbi delar av magen och tunntarmen. Viktminskningen blir snabb i början och många patienter upplever förbättrad hälsa.
Behandlingen av fetma ser olika ut för varje patient. En metod som fungerar för dig kanske inte fungerar för någon annan. För att behålla din nya vikt måste du fortsätta äta hälsosamt, motionera regelbundet och hantera de utlösande faktorerna bakom överätning. Enligt Robert Wood Johnson University Hospital går cirka 85 procent av alla som går ner i vikt upp igen. Att bibehålla viktnedgången är därför ett livslångt arbete.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online