Lagen Improving Access to Assistive Technology for Individuals with Disabilities Act från 1998 definierar begreppet hjälpmedelsteknik och ger delstaterna tekniskt stöd och finansiering för att utveckla hjälpmedelsinitiativ. Hjälpmedelsteknik används för att ta bort hinder på vägen mot ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning och kan omfatta allt från hörapparater till röststyrda rullstolar. Tekniken stödjer människor inom områden som utbildning, arbete, självständigt boende, socialt umgänge samt användning av datorer, telefoner och annan vardagsteknik.
Alternativ och kompletterande kommunikation (på engelska Augmentative and Alternative Communication, AAC) används av personer med talsvårigheter. Stödd AKK bygger på hjälpmedelsprodukter som talgenererande apparater (SGD), även kallade röstutmatningskommunikationshjälpmedel (VOCA). Apparaten använder symboler, ord och bokstäver för att skapa meddelanden och kan programmeras på olika språk.
Talsynteser, eller text-till-tal-system, samverkar med mjukvara och skärmläsare. De är programmerade med ett språks grammatiska regler och fonemer, medan skärmläsarmjukvaran installeras i datorns minne. Skärmläsaren styrs av användargenererade eller automatiska kommandon för att läsa upp text och utföra andra funktioner, exempelvis söka efter ord, beskriva markörens position och läsa nerladdade böcker. Många skärmläsare inkluderar även skärmförstorare som gör texten större.
Förstoringsprodukter underlättar läsningen av datorskärmar. Tillgänglighetsguiden i datorns operativsystem anpassar skärmupplösning, grafik och ljud för användare med nedsatt syn, men särskilda program för skärmförstoring erbjuder betydligt fler möjligheter och kan förstora valda områden eller hela skärmen mycket kraftigt.
Teletypskrivaren, eller TTY, används av döva och hörselskadade för att kommunicera via telefon. TTY är ett litet tangentbord med textfönster som kopplas till telefonlinjen för att skicka och ta emot text som syntetiserat tal. Förmedlingscentraler anställer operatörer med TTY-apparater för att underlätta kommunikationen mellan personer med och utan TTY. Apparaten kallas ofta även TDD (telecommunication device for the deaf).
Barn och vuxna kan delta fullt ut i klassrummet med hjälp av hjälpmedel som automatiska sidvändare, talande jordglob, talande miniräknare och kalendrar, talande maskinskrivningsundervisning samt talande ordbehandlingsprogram.
Personliga vårdprodukter och mindre hushållsapparater kan förses med strömbrytare eller specialfästen så att de går att använda med en hand. Blinkande lampor uppmärksammar döva när dörrklockan ringer. Textad TV gör det möjligt för döva och hörselskadade att följa television och video, medan ljudbeskrivning öppnar samma värld för synskadade. Röststyrningssystem låter dessutom personer med funktionsnedsättning utföra många hushållsgöromål helt utan händer.
Pipande eller talande trafikljus och talande GPS-apparater hjälper synskadade att röra sig tryggt ute i trafiken. Rullstolar tillverkas för olika behov och funktionsnivåer – från enkla kärror och mopeder till eldrivna rullstolar som styrs med armen eller en enda finger, eller som låter användaren resa sig upp eller luta sig bakåt.
Användare av punktskrift har idag långt fler produkter att välja mellan än bara punktskriftsuret: tangentbord med Bluetooth, elektroniska anteckningsapparater, präglingsmaskiner för utskrift samt översättningsverktyg, skannrar och taktila punktdisplayar som uppdateras i realtid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online