Dysgrafi – vad det är, vanliga symtom, orsaker och tips

Dysgrafi förhåller sig till skrivande på samma sätt som dyslexi förhåller sig till läsning. Båda dessa funktionsnedsättningar förekommer bland elever i skolåldern, men det är framför allt dyslexin som blivit allmänt erkänd och diagnostiserad – dysgrafin förblir däremot ofta oupptäckt.

Vad är dysgrafi?

Dysgrafi är en utvecklingsrelaterad störning i hjärnan som påverkar finmotoriken och därmed en persons förmåga att skriva. Ordet betyder helt enkelt svårigheter med att uttrycka sig skriftligt. Trots normal intelligens och goda kunskaper kan personen ha stora problem med att få ner sina tankar på papper.

Vanliga symtom vid dysgrafi

De mest typiska tecknen är oredig handstil, inkonsekvent eller felaktig stavning samt att ord hamnar på fel ställe i texten. Ytterligare symtom inkluderar:

• Trötthet och smärta i handen vid skrivande
• Stress och frustration när skrivuppgifter ska genomföras
• Svårigheter med grammatik och att strukturera meningar
• Långsam arbetstempo jämfört med kamrater

Vanliga orsaker till dysgrafi

Forskningen pekar på flera möjliga orsaker. Personer med adhd (attention deficit hyperactivity disorder) har ofta dysgrafi, eftersom de bearbetar information mycket snabbare än vad det tar att skriva ner den. Även svaghet i den visuella bearbetningen anses kunna spela roll, eftersom den kan påverka förmågan att bedöma text och bokstäver vid läsning och skrivning. Dysgrafi kan dessutom uppkomma som en följd av en hjärnskada, till exempel efter en skallskada eller stroke.

Identifiering och skolans roll

Som med alla inlärningssvårigheter varierar bedömningskriterierna mellan olika länder och skolsystem. När det gäller dysgrafi saknas dock tydligt definierade kriterier, eftersom en elev med vilken grad av handstils- eller skrivsvårighet som helst i princip skulle kunna betraktas som dysgrafiker. Därför innebär dysgrafi inte nödvändigtvis att eleven har en formellt fastställd inlärningsnedsättning – något som också bidrar till att diagnosen sällan används inom den offentliga skolan. En noggrann utredning av specialpedagog eller psykolog är ofta nödvändig för att kartlägga elevens behov och rätt till stöd.

Tips för att hantera dysgrafi

Det finns flera strategier som kan underlätta vardagen för personer med dysgrafi:

• Öva tangentbordsteknik – att skriva på dator minskar belastningen på finmotoriken
• Spela in dina tankar och skriv sedan ner dem i lugn takt
• Prata högt med dig själv medan du skriver för att strukturera texten
• Träna handstilen regelbundet i korta pass
• Använd gärna stödverktyg som talsyntes och rättningsprogram

Med rätt anpassningar och förståelse från omgivningen kan personer med dysgrafi nå långt och utveckla sitt skriftliga uttryck över tid.