Ett anfall är en snabb och plötslig ökning av elektrisk aktivitet i hjärnan som vanligtvis påverkar hur en person känner sig eller agerar. Medan vissa anfall är knappt märkbara på grund av sina lindriga symtom – till exempel en kort känsla av stickningar i tummen under några sekunder – kan andra anfall vara både farliga och skrämmande. En person med epilepsi kan drabbas av kraftiga anfall som leder till medvetslöshet, ryckiga och okontrollerbara rörelser samt förlust av kontroll över tarm och blåsa.
Effekterna av ett anfall varierar från person till person och beror främst på vilken del av hjärnan som påverkas av den onormala elektriska aktiviteten. Symtomen kan därför spänna från små, subtila förnimmelser till dramatiska och livshotande tillstånd.
Partiella anfall, även kallade fokala anfall, uppstår i endast en avgränsad del av hjärnan. Detta är den vanligaste typen av anfall. Beroende på var i hjärnan anfallet börjar kan det påverka rörelser, känslor, sinnesintryck eller medvetandegrad på olika sätt.
Generaliserade anfall orsakas av onormal elektrisk aktivitet i båda hjärnhalvorna samtidigt. Dessa anfall kan delas in i flera huvudtyper, bland annat generaliserade tonisk-kloniska anfall, myoklona anfall och atona anfall. Varje typ har sina egna karakteristiska drag och olika grad av påverkan på kroppens funktioner.
Ett tonisk-kloniskt anfall, tidigare känt som grand mal-anfall, är ett generaliserat anfall som orsakas av onormal elektrisk aktivitet i hela hjärnan. Dessa anfall är mycket tydliga och dramatiska, eftersom de involverar kraftiga muskelrörelser och fullständig medvetslöshet. Ett tonisk-kloniskt anfall kan även utlösas av andra hälsoproblem, såsom extremt lågt blodsocker eller njursvikt, vilket gör att återkommande anfall alltid bör utredas av läkare.
Ett anfall i tinningloben är ett partiellt anfall. Tinningloberna ligger på sidorna av huvudet, strax ovanför öronen. Eftersom tinningloben spelar en central roll i bearbetningen av känslor kan en person som drabbas av ett anfall där uppleva märkliga och intensiva känslor, som plötslig rädsla, ångest eller ofrivilligt skratt. Vissa personer beskriver även déjà vu-upplevelser eller ovanliga doft- och smakförnimmelser.
Om en person får ett anfall som varar längre än fem minuter, inte återfår medvetandet efter anfallet, eller får ett nytt anfall direkt efter det första, bör akut vård sökas omedelbart. Vid ett första anfall utan känd diagnos är det också viktigt att kontakta sjukvården för en grundlig utredning. De flesta anfall går dock över av sig själva inom några minuter, och med rätt behandling kan många personer med epilepsi leva ett normalt och aktivt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online