Förstå orsakerna till genetiska sjukdomar: Mutationer och kromosomala abnormaliteter

Genetiska sjukdomar uppstår från förändringar i DNA-sekvens eller kromosomstruktur/antal.

Huvudkategorier

1. Genmutationer (småskaliga):
   • Punktmutationer (missense, nonsense, splice-site)
   • Små insertioner/deletioner (indels)
   • Kan vara spontana (de novo) eller ärftliga (autosomal dominant/recessiv, X-bundna).
2. Kromosomala abnormaliteter (storskaliga):
   • Aneuplodi: extra/saknad kromosom (t.ex. Trisomi 21 → Downs syndrom).
   • Strukturella: translocationer, inversioner, deletioner, dupliceringar, ringkromosomer.
3. Copy number variants (CNV): Gen-deletioner/dupliceringar som ändrar dos (t.ex. 22q11.2-deletion → DiGeorge syndrom; PMP22-duplicering → CMT1A).
4. Trinukleotid-repitionsexpansioner: Dynamiska mutationer (t.ex. HTT CAG → Huntington; FMR1 CGG → Fragile X).
5. Epigenetiska förändringar: DNA-metylering, histone-modifikationer som tystar/aktiverar gener utan sekvensförändring (t.ex. imprinteringssjukdomar: Prader-Willi/Angelman; vissa cancerformer).

Miljömutagener

Strålning, kemikalier (bensen, alkylerande medel), virus kan inducera mutationer.

Genetisk rådgivning och testning (karyotyp, microarray, sekvensering) klarläggar etiologi och recidivrisk.