Gikt är en form av ledinflammation som orsakas av höga halter urinsyra i blodet. Även om gikt oftast drabbar stortån kan den också uppstå i fingrarnas leder och knogar, särskilt hos personer som haft sjukdomen under en längre tid.
Idag finns det ingen fullständig bot för gikt. Behandlingen syftar istället till att lindra smärtan vid akuta anfall samt att förebygga eller fördröja framtida attacker. Med rätt behandling och livsstilsförändringar kan de flesta dock leva ett bra liv med få eller inga besvär.
Vid ett akut anfall, när knogen är svullen, röd och öm, kan läkare förskriva:
Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), exempelvis ibuprofen eller naproxen, som minskar inflammation och smärta.
Kolchicin, ett äldre men effektivt läkemedel mot giktanfall.
Kortison, antingen som tabletter eller som injektion direkt i leden, när andra läkemedel inte passar.
För personer med återkommande anfall kan läkaren rekommendera läkemedel som sänker urinsyranivåerna i blodet, exempelvis allopurinol. Detta minskar risken för nya attacker och förhindrar att uratsalter bildar hårda knutor, så kallade tofi, i och runt lederna.
Du kan själv minska risken för nya anfall genom att:
Begränsa intaget av alkohol, särskilt öl.
Undvika kött, inälvsmat och skaldjur som innehåller mycket puriner.
Dricka rikligt med vatten.
Hålla en hälsosam vikt och motionera regelbundet.
Rådfråga läkare om du använder vätskedrivande läkemedel, eftersom dessa kan öka urinsyranivåerna.
Det är avgörande att kontakta en vårdgivare för en korrekt diagnos och en individuell behandlingsplan. Symtomen på gikt kan likna andra ledsjukdomar, och endast en läkare kan ställa säker diagnos genom bland annat blodprov och ledvätskeanalys. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto bättre blir prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online