Laserkirurgi är en vanlig och effektiv behandling vid olika näthinnebesvär. Metoden används bland annat för att behandla näthinnetårar, vissa former av näthinneavlossning, diabetisk retinopati samt ocklusioner (blodproppar) i näthinnans blodkärl.
Laserbehandling har två huvudsakliga syften. Vid venocklusion och diabetisk retinopati används lasern för att täta läckande blodkärl i ögat. Vid näthinnetårar och näthinneavlossningar används den istället för att fästa näthinnan stadigt mot ögats baksida, vilket förhindrar att avlossningen sprider sig.
Enligt Digby Eye Associates innebär laserbehandling att ett intensivt ljus riktas antingen mot små, avgränsade områden eller mot flera punkter i näthinnan. När hela näthinnan behandlas på detta sätt kallas metoden panretinal fotokoagulation. Ljusenergin skapar små ärr som antingen täter kärlen eller fäster näthinnan på plats.
Laserkirurgin utförs oftast som ett polikliniskt ingrepp, vilket innebär att patienten kan åka hem samma dag. Enligt Capital Health Eye Centre tar själva behandlingen normalt fem till 15 minuter. Före ingreppet droppas pupillens utvidgning, och bedövande ögondroppar ges för att minska obehaget från det kontaktglas som håller ögat öppet och gör det möjligt att se näthinnan tydligt under behandlingen.
Synen är ofta suddig i en till två timmar efter laserbehandlingen, men den brukar återgå till normalt ganska snabbt. Enligt Mayo Clinic kan även det perifera synfältet påverkas – vissa patienter upplever en permanent synnedsättning just på de ställen där lasern har använts.
Som vid alla kirurgiska ingrepp finns risker. Om lasern oavsiktligt riktas mot fel del av ögat kan frisk vävnad skadas. Därför är det viktigt att behandlingen utförs av erfaren ögonläkare med noggrann planering och precision.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online