Näthinneavlossning – orsaker, symtom och behandling

En näthinneavlossning är ett allvarligt ögonproblem som oftast går att behandla med goda resultat, förutsatt att den upptäcks i tid. Det är därför viktigt att känna till varningstecknen och söka vård så snabbt som möjligt. Här går vi igenom vad en näthinneavlossning innebär, vilka typer som finns samt de vanligaste orsakerna, symtomen och behandlingsalternativen.

Vad är en näthinneavlossning?

En näthinneavlossning uppstår när näthinnan dras loss från sitt normala läge längst in i ögat. Näthinnans uppgift är att omvandla ljusintryck till nervsignaler och skicka bildinformationen vidare till hjärnan. När näthinnan lossnar från ögonväggen blir synen därför suddig eller störd, eftersom den inte längre kan utföra sin funktion korrekt.

I sitt normala läge ligger näthinnan tätt intill ögats bakre vägg. En avlossning kan ske helt plötsligt eller utvecklas långsamt över tid, beroende på orsak och typ. Ju tidigare tillståndet upptäcks och behandlas, desto större är chansen att bevara synen.

Tre typer av näthinneavlossning

Det finns tre huvudsakliga former av näthinneavlossning:

Exsudativ näthinneavlossning

Denna form beror oftast på högt blodtryck (hypertoni) eller inflammation i ögat. Behandlingen har god framgångsgrad och synförmågan återhämtar sig i regel väl.

Traktionell näthinneavlossning

Här dras näthinnan loss av ärrvävnad, vanligen till följd av en ögonskada eller tidigare ögonkirurgi. Möjligheten att återfå synen är tyvärr betydligt sämre vid denna typ.

Reumatogen näthinneavlossning

Den absolut vanligaste formen, som oftast orsakas av åldersförändringar i ögat. Prognosen är god och synåterhämtningen är hög, förutsatt snabb behandling.

Vanliga orsaker och riskfaktorer

En näthinneavlossning kan inträffa i alla åldrar men är vanligare i medelåldern och senare. Vissa tillstånd och faktorer ökar risken:

• Närsynthet – särskilt hög grad av närsynthet gör näthinnan tunnare och känsligare.
• Grön starr (glaukom).
• Svag eller tunn näthinna med degenerativa förändringar.
• Arvelighet – näthinneavlossning i familjen ökar risken.
• Trauma mot ögat, exempelvis ett slag eller en olycka.
• Sjukdomar som diabetes eller kroniska inflammatoriska tillstånd.
• Tidigare ögonoperationer, exempelvis gråstarrsoperation.

Tyvärr kan en näthinneavlossning ibland uppstå helt utan känd orsak och utan föregående varningssignal.

Symtom att vara uppmärksam på

Det är ovanligt att en näthinneavlossning föregås av tydliga varningsignaler, men flera symtom bör alltid tas på allvar:

• Suddig eller försämrad syn.
• Delvis eller fullständig synförlust.
• Skuggor eller en gardinliknande skugga som dras för över synfältet.
• Ljusblinkar (fotopsier).
• "Svävare" (mouches volantes) – små mörka partiklar som liknar maskar eller spindelväv och som dansar över synfältet.

Kontakta läkare eller ögonklinik skyndsamt, helst inom ett dygn, om du får dessa symtom. Obehandlad näthinneavlossning kan leda till permanent synförlust.

Behandlingsmöjligheter

En rift i näthinnan, som ofta föregår en fullständig avlossning, kan vanligtvis lagras med ett enkelt ingrepp i öppenvård. Med laser eller frysbehandling (kryokirurgi) försluts riften, vilket hindrar näthinnan från att lossna.

Har näthinnan redan lossnat krävs en operation. Det finns tre huvudsakliga metoder:

• Gasbubbla (pneumatisk vitreopexi) – en gasbubbla injiceras i ögat och pressar näthinnan tillbaka på plats.
• Band runt ögat (sklerainvikning) – ett mjukt band placeras runt ögats yttervägg så att näthinnan inte kan dras bort.
• Vitrektomi – glaskroppen i ögat, som kan dra i näthinnan, avlägsnas kirurgiskt.