Det vanligaste synproblemet som orsakar denna typ av synnedsättning är retinitis pigmentosa (RP). Det är dock inte en enda sjukdom, utan en grupp ärftliga (genetiska) åkommor som påverkar näthinnan – det ljuskänsliga vävnadslagret längst bak i ögat som fångar upp ljus och gör att vi kan se.
Retinitis pigmentosa angriper i första hand den perifera synen, alltså förmågan att se åt sidorna, uppåt och nedåt, medan synen rakt fram oftast fungerar kvar under lång tid. Sjukdomen bryter successivt ner näthinnans stavceller, de sinnceller som behövs för att se i svagt ljus och upptäcka rörelser i synfeldets ytterkant.
Ett tidigt och mycket vanligt symtom är därför nattblindhet, vilket innebär stora svårigheter att se i mörker eller skymning, till exempel vid bilkörning på kvällen.
Allteftersom sjukdomen fortskrider smalnar synfältet gradvis in och den drabbade utvecklar så kallad tunnelsyn. Det känns ungefär som att betrakta världen genom ett smalt rör: det som finns rakt fram syns tydligt, men allt runt omkring försvinner ur sikte. Detta gör vardagen allt svårare – exempelvis blir det riskabelt att cykla, gå i trappor eller ta sig fram i folksamlingar.
I senare stadier kan även den centrala synen påverkas, och i slutändan finns risk för fullständig blindhet. Hur snabbt detta sker varierar kraftigt mellan olika individer och olika genetiska varianter av sjukdomen.
Idag finns ännu ingen botande behandling för retinitis pigmentosa, men forskningen går snabbt framåt. Gentester kan ge klarhet i vilken variant man bär på, och vissa former kan delvis bromsas med högdoserade antioxidanter såsom vitamin A – alltid efter läkares ordination. Synhjälpmedel, synrehabilitering och genteknologiska behandlingar i kliniska prövningar erbjuder hopp för framtiden. Vid misstanke om RP är det viktigt att kontakta ögonläkare för undersökning, eftersom tidig diagnos underlättar både planering av livet och eventuell framtida behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online